Idag strålade solen från en i princip molnfri himmel när vi begav oss ut på vår dagliga numera ganska långa promenad. Det finns så mycket att titta på och njuta av nu när ljuset äntligen har kommit till våra norra utmarker. I prästgårdens träd frodas kärleken - duvorna var i full gång med att bygga bo och lite annat hittade de också på... :-)
Här stannar jag gärna till på mina vandringar- en gång i tiden var detta en ganska mäktig segelränna (nu reducerad till något som mest liknar ett brett dike)- under medeltiden kunde man ta sig fram här med ganska stora båtar. I närheten ligger den gamla Rostockska kyrkogården (men den ser man inget av- det har byggts hus ovanpå... på 80-talet när man grävde i trädgårdarna fick man upp benknotor och annat som man kanske inte tyckte var så trevligt. )
Diset lindar in naturen i ett sagoaktigt skimmer... då känns det verkligen som om det förflutna och nuet möts... i detta spöklika ljus.
Solen går upp över en ny dag- en marsdag år 2011 i ett Skanör som en gång var en mycket mångkulturell och livlig handelsplats. Idag är det visserligen myllrande på sommaren men kulturen får kämpa i motvind - här är det annat som prioriteras idag.
Vilka lustiga stenar som ligger i vattnet?? På en sekund ändrade sig bilden (åtföljt av fyra kraftiga väsanden...) Jaha ja, det borde jag förstås ha begripit- unga svanar brukar väl vara grå till färgen. :-)
