En inblick i Polens historia

Den här tavlan finns till beskådande på Nationalmuséet i Krakow. Den har titeln "Polen" och är målad av Jan Matejko. Det hela är mycket symboliskt och den vackra kvinnan i centrum av bilden föreställer Polen som slås i bojor. Tavlan är gjord till minne av 1863 års uppror mot den ryska övermakten- det så kallade "Januariupproret". Upproret misslyckades- och tusentals polacker förlorade livet och många av dem som överlevde förvisades sedan till Sibirien.

Jag känner dåligt till Polens historia men det finns mycket att läsa HÄR.

Jag har läst ut min första bok (det kommer att bli fler) av den polske nationalskalden Stefan Zeromski- "Den trogna floden". Romanens fokus är just januariupproret och det lidande som befolkningen utsattes för. Berättelsen handlar om krig och kärlek och det är oerhört spännande och sorgligt. Josef Odrowaz är en ung ädling som blivit svårt sårad i ett slag- när vi möter honom är han döende och släpar sig fram mot en by i fjärran- när han tror att räddningen är inom räckhåll upptäcker han floden " En hånande djävulsande hade slungat floden i hans väg och hetsade honom till en vanvettig dans, framåt, tillbaka, utan ände utan mål. I en bukt, där floden vidgade sig och stranden var mindre brant, gled den sårade långsamt ner i vattnet och försökte vada. Han kände en förunderlig lindring. De mörka vågorna färgades röda av hans blod, kylde och tvådde varsamt hans brännande sår, kysste dem likt en mor med smekande läppar och lindrade smärtan i dem."

Floden hjälper honom och han når räddningen som dock inte är självklar. I byn finns ett hus som just nu bara bebos av den trogne tjänaren Stefan och den unga, vackra Salomea. Hela tiden måste man vara på vakt- ryssarna spionerar och gör husrannsakningar. Josef är mycket svårt sårad och måste gömmas undan.

Zeromski skildrar med stor psykologisk insikt hur det måste ha känts att vara i klorna på en hänsynslös övermakt- hur det känns att leva i ett samhälle fyllt av angiveri och skoningslöst våld- den totala rättslösheten.

Floden flyter fram... ständigt i rörelse.... ständigt verkande i det fördolda... floden är de utsattas vän.

"Den trogna floden" är en mycket vacker och otäck roman på samma gång- och den är mycket lärorik.

Oktober 1918

Till vänster på fotot Maria Dabrowska (1889-1965) (Deutsches Bundesarchiv (German Federal Archive), Bild 183-30404-0008).







Söndagen den 13/10 1918



"Vi lever i en saga, en alldeles underbar saga. Det tycks mig som om vi inte vore stora nog för att få känna oss så lyckliga! --- Ack, måtte vi vara stora och goda nog. --- Polen kommer att enas, kommer att byggas upp på nytt." (min egen fria översättning)



Den polska författarinnan Maria Dabrowska förde dagbok under nästan hela sitt liv- tack och lov har den översatts till tyska och jag har börjat den spännande läsningen. År 1918 är ett mycket viktigt år i Polens historia. Första världskriget var slut- nu skulle Polen återuppstå som självständig stat.



Den 7 oktober 1918 utropades Polens självständighet i Warszawa av ett nationellt råd. Därmed återupprättades Polen som stat och det nya Polen kallades för den andra republiken. I Versaillesfreden (1919) fastställdes Polens västra gräns. Efter stridigheter (mot Sovjetunionen) kunde även Polens öst-gräns fastställas år 1921. (Fredsavtalet slöts i Riga).



Maria Dabrowskas dagböcker sträcker sig fram till 1965- de kommer att vara fyllda av dramatiska skeenden.