Jag läser just nu "Wien vaknar" av Elsa Björkman- Goldschmidt (Norstedts förlag, 1949). Boken handlar om efterkrigstidens Wien och i den finns porträtt av både staden och flera av dess invånare. Det är mestadels tung läsning för Wien (och Österrike) fick lida oerhört under andra världskriget och även under efterkrigsåren. Wien blev bombat, härjat, ockuperat i flera omgångar (och då tänker jag inte enbart på det tyska "Anschluss"). Speciellt ryssar och amerikaner tog sig också enorma friheter och någon större förståelse för befolkningen visade de inte.
I "Wien vaknar" får man ta del av så många människoöden - jag tycker att vissa delar av den här boken borde vara obligatorisk läsning i skolorna i Sverige. Elsa Björkman-Goldschmidt är en mycket duktig skribent och det hon skriver lämnar djupa spår i själen på läsaren.
Ett kapitel handlar om den österrikiska författarinnan Maria Lazar (eller som hon kallade sig Esther Grenen). Marias familj var katolsk men av judiskt ursprung. På 1930-talet var Maria en känd och lovande journalist men hon tvingades gå i exil redan år 1933- först till Thurö i Danmark och år 1939 kom hon till Sverige. Två av hennes syskon mördades av nazisterna (de gasades ihjäl).Maria Lazar kunde inte komma över att Hitler och hans anhang inte mötte större motstånd ute i världen- att man inte reagerade mot de grymheter som man visste ägde rum i det tyska riket. År 1948 tog hon sitt liv i Stockholm.
Så citerar Elsa Björkman-Goldschmidt från en av Maria Lazars efterlämnade dikter- en dikt som visar författarinnans kärlek till sin hemstad men det är en kärlek som är färgad i svart.
Ich sehe in den Strassen meiner Vaterstadt
die Toten, die man mir ermordet hat.
Ich seh sie furchtbar deutlich, tagesklar
im Park, der meiner Kindheit Landschaft war.
-------
Verpestet ward mir die Erinnerung
an alles, was ich liebte, als ich jung.
Aus meinen Herzen riss man mir heraus
das schöne alte Kindeswort "zuhaus".
Und über Grenzen, über Meere, Lande
empfind ich nur die ungeheure Schande
der wunderschönen grossen Vaterstadt
die ihre Toten selbst ermordet hat.
"Och därför att denna fruktansvärda glömska går genom världen fortfar de döda att vandra på gatorna i den stora vackra fädernesstaden."
Maria Lazars debutroman "Die Vergiftung" kom ut år 1920. Den har tryckts upp i nya utgåvor i Tyskland. Det finns en hel del av Maria Lazar i svensk översättning men då mest tidningsartiklar och de har åtskilliga år på nacken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar