För den som gillar det gamla

Jag hittade den här novellsamlingen och blev genast nyfiken.  Tidlösa berättelser låter väldigt lockande- och säkert går det att hitta många guldkorn.

Boken har getts ut av tidskriften the Victoria Magazine.

Mrs Oliphant- värd att beundra

 John Sutherlands "Lives of the Novelists" ger en sammanfattning av nära 300 engelskspråkiga   författare. Den här boken är en av de bästa investeringar jag gjort. Det som är så extra fint med den är att Sutherland också skriver om många bortglömda före detta storheter och han kommer också ihåg en del mera udda typer. Känt och okänt i blandning och mycket välskrivet.

 
Margaret Oliphant (född Wilson, 1828-1897) fick verkligen inget lätt liv, men en hyfsad utbildning såg hennes far till att hon försågs med. Margaret växte upp i trakterna av Edinburgh (Skottland) men kom till London i tjugoårsåldern. Hon gifte sig med sin kusin, Francis Oliphant och så började hon skriva romaner för att bidra till hushållskassan. Det gick riktigt bra och Mrs Oliphant (det var så hon kallade sig) blev lite av en celebritet i det viktorianska London. Maken var sjuklig och kunde inte bidra med mycket till familjens (tre barn föddes i äktenskapet) uppehälle. Dessutom försörjde Margaret sin alkoholiserade bror. 

Så dog Francis i galopperande lungsot och nu blev det ännu mera akut för Margaret att skaffa pengar. Hon skrev- och skrev. Så slog tragedierna till igen- den ena efter den andra. Först dog dottern- sedan de båda sönerna med några års mellanrum. Till slut blev det för mycket för Margaret och hon tappade geisten (inte undra på). "Rather a failure" var det omdöme hon gav sig själv (mycket orättvist, tycker jag). Margaret Oliphant ligger begraven i närheten av Eton.

Margaret Oliphant var  mycket produktiv  och hon var en av drottning Victorias favoritförfattare.

Här kan man läsa mera om Mrs Oliphant (med en lista på de böcker hon skrev).

John Sutherland rekommenderar Salem Chapel.(Fast jag skulle nog inte själv välja den romanen)- kanske läser jag i stället "Miss Marjoribanks"

Mrs Oliphants stil lär påminna lite om Anthony Trollopes. .

Femme incomprise

Jag kastar lystna blickar på den här novellsamlingen av författarinnan George Egerton (som egentligen hette Mary Chavelita Dunne, 1859-1945). "Femme incomprise" är rubriken på den "runa" som John Sutherland har tecknat av henne i sin bok "Lives of the Novelists". En missförstådd kvinna.
En kvinna som inte blev tillräckligt uppskattad. Jag har läst en av novellerna i "Keynotes" och är både tagen och begeistrad. När jag sedan läser vidare om George Egertons liv förstår jag novellen än bättre. Hon levde som hon skrev.

Mary Chavelita Dunne föddes i Melbourne (Australien) - hennes föräldrar verkar ha fört ett kringflackande liv och man flyttade i princip hela världen runt (Australien, Nya Zealand, Chile, Irland). Mary tillbringade ungdomsåren i Dublin men emigrerade till USA år 1888- två år där- sedan två år i Norge och sedan tillbaks till Irland för att slutligen slå sig ner i England. Tre äktenskap hann hon med- de två första rejält turbulenta. Hennes ende son stupade i det första världskriget.

Mary/George var en mycket tongivande röst inom den litteratur som kallades för  "New Woman Novelists" . I Norge hade George Egerton träffat både Ibsen och Hamsun och hon blev den som översatte Hamsuns "Sult" först av alla, till engelska. Hon influerades starkt av Hamsun och "Keynotes" har hon tillägnat honom.

Det finns faktiskt en svensk översättning av "Keynotes" (Grundtoner)- från 1895...

I Elaine Showalters samling "Daughters of Decadence" är George Egerton representerad med novellen " A Cross Line" från just "Keynotes".

Ung gift kvinna med snäll och lite menlös man träffar en främling under en av sina många promenader. De visar sig ha en hel del gemensamt- både vad gäller intressen (fiske till exempel) och tankar om livet. Kvinnan drömmer och funderar - hon frågar sig om andra kvinnor känner på samma sätt som hon :

"Have they too, this thirst for excitement, for change, this restless craving for sun and love and motion?--- And she laughs softly to herself because the denseness of man, his chivalrous conservative devotion to the female idea he has created blinds him, perhaps happily, to the problems of her complex nature. Ay, she mutters musingly, the wisest of them can only say we are enigmas. Each one of them sets about solving the riddle of the ewig weibliche- and well it is that the workings of our hearts are closed to them.---

Kvinnan ställs inför ett val - och frågan är om hon väljer i enlighet med vad hon verkligen vill och önskar- men det får läsaren fundera på.

"A Cross Line" kunde ha blivit ren pekoral men George Egerton är en skicklig författare och i stället bjuds läsaren på en verklig insiktsfull och djupsinnig berättelse om en synnerligen fängslande kvinna. Inte undra på att "Keynotes" var en bästsäljare på sin tid. Den borde återuppväckas från glömskan. Å det snaraste.

"Vera" av Elizabeth von Arnim

Mary Annette Beauchamp - von Arnim- Russell (Elizabeth von Arnim) fick ett både omväxlande och spännande liv men kanske inte alltid så lyckligt. Hon föddes i Australien (en av hennes kusiner blev också författare- Katherine Mansfield) blev gift i Tyskland och dog år 1941 i USA. Då hade hon avverkat ett antal älskare och två äkta män (nummer två var Frank Russell, bror till filosofen).

Elizabeth von Arnims produktion är stor och en del av hennes böcker har också översatts till svenska- bland dessa finns "Vera" från 1921 (senast översatt år 1995 och utgiven på Forum förlag).

"Vera" anses vara mästerverket bland von Arnims romaner. Boken lär grunda sig på författarinnans egna upplevelser i äktenskapet med Frank Russell och det är sannerligen inte något smickrande porträtt som görs av den manlige huvudpersonen Everard Wemyss.

Historien i korthet: Ung och ensam (försvarslös) kvinna faller för en man (Everard Vemyss) som är dubbelt så gammal och som har ett mystiskt förflutet. Everards fru, Vera, har hastigt avlidit under underliga omständigheter som kan peka på antingen självmord eller också har kanske Everard själv hjälpt till? Det hela är höljt i dunkel när stackars Lucy träffar honom. Uppvaktningen blir intensiv och kort- det går fort fram och redan efter bara ett par månader har Everard sett till att få ett giftermål till stånd. Nu är Lucy fast- men det inser hon först alldeles för sent.

"Vera" är en sorglig och hemsk historia om manligt förtryck. Everard brukar inte fysiskt våld - hans metoder är mycket mera subtila men ändock kraftfulla. Lucy blir snabbt ett offer utan egen vilja och kraft. Von Arnim gör ett mycket otäckt men träffsäkert psykologiskt porträtt av en kvinnas totala utsatthet.

Så här tänker Everard för sig själv: Women had no sense of property. They were unfit to have the charge of valuables. Besides, they got tired of them. Vera had actually quite soon got tired of the piano. His present. That wasn't very loving of her.... she, who had made such a fuss about Music when first he met her, gave up playing and for years no one had touched the piano.

Bertrand Russell uppskattade inte alls det föga smickrande porträttet av brodern och i sin självbiografi vidrörde han det så här: It caused me to give my children an emphatic piece of advice: 'Do not marry a novelist,'

Förmodligen inget dåligt råd i en del fall....

Katherine Mansfield

Katherine Mansfield 1888-1923


Mrs Calloway med bloggen "A Room of my own" skrev så fint om Katherine Mansfield för några dagar sedan och jag fick stor lust att återknyta bekantskapen med denna novellernas mästare. Jag tror att nästan varje lärobok i engelska jag hade i gymnasiet innehöll minst en berättelse av Katherine Mansfield. Jag skaffade hennes samlade noveller för något år sedan (i serien Wordsworth Classics).

Alla har väl sina favoriter i den stora samlingen och en av mina är definitivt "A Dill Pickle" - en kort och intensiv skiss (titeln är väl tvetydig) som beskriver ett möte mellan två före detta älskande- ett möte som inte slår så väl ut och som författarinnan ser på med mycket ingående psykologisk blick.

"And then after six years, she saw him again. He was seated at one of those little bamboo tables decorated with a Japanese vase of paper daffodils. There was a tall plate of fruit in front of him, and very carefully, in a way she recognized immediately as his 'special way' , he was peeling an orange."

Mansfield använder sig av subtila medel- ingenting är övertydligt - här anar man bara och får själv räkna ut hur det förhåller sig mellan de här två kontrahenterna. Novellen förs framåt med hjälp av dialog och så lyfts ridån långsamt- skådespelet är mycket väl regisserat. Mannen och kvinnan spelar sina roller och efter de sex åren sitter maskerna där- och de försöker spela ut varandra. Det vilar en isande ensamhetskänsla över den här oerhört välskrivna berättelsen.

"And she seemed at that moment to be sitting in the grass beside the mysterious Black Sea, black as velvet, and rippling against the banks in silent, velvet waves. She saw the carriage drawn up to one side of the road, and the little group on the grass, their faces and hands white in the moonlight. She saw the pale dress of the woman outspread and her folded parasol, lying on the grass lika a huge pearl crochet hook. Apart from them, with his supper in a cloth on his knees, sat the coachman. 'Have a dill pickle,' said he, and although she was not certain what a dill pickle was, she saw the greenish glass jar with a red chilli like a parrot's beak glimmering through. She sucked in her cheeks; the dill pickle was terribly sour....."

Dropped threads- kvinnor skriver om "defining moments"

Carol Shields och Marjorie Anderson kläckte idén till den här boken som består av ett 30-tal berättelser- skrivna av kvinnor. "Reflective pieces" kallar Marjorie Anderson berättelserna för (i förordet). Alla hämtade från kvinnors erfarenheter och funderingar.

HÄR kan man läsa mera om boken som jag har överst i min läshög just nu.

Second reading

Jonathan Yardley är litteraturkritiker på tidningen "The Washington Post" i boken "Second Reading" går han igenom en ganska stor mängd (nära 100) både kända och okända (åtminstone för mig) böcker och så delar han med sig av sina tankar och funderingar. Det här är en verklig rikedomsgrotta för bokälskaren och jag har inte hunnit läsa allt ännu. En sak är dock säker- en sådan bok känns lite som ett måste i hyllan, lite som ett uppslagsverk, faktiskt.

Författare som Vladimir Nabokov (och då representeras han av "Speak, Memory"), John Steinbeck och Ernest Hemingway behöver kanske ingen introduktion men vad sägs om Moss Hart, Margaret Leech och Ellen Glasgow? Så gott som samtliga böcker i sammanställningen är engelskspråkiga förstås - men det är ju inget fel i sig (även om det hade varit roligt att få en mera blandad kompott).

"Ideal guide for reading groups" står det på omslagets baksida. Det stämmer säkert.

Ytterligare en "Lady"

Elizabeth von Arnim (1866-1941) är ännu en av dessa engelskspråkiga kvinnor som förtjänar en plats i en antologi. Här har vi en dam med ett mycket annorlunda och omväxlande liv- och det är väl bara förnamnet.

Hon gifte sig först till titeln Gräfin (Grevinnan) von Arnim-Schlagenthin, och sedan blev hon "Countess Russell". Inget av dessa äktenskap var lyckligt- 1910 dog greve von Arnim (som hon kallade för "man of wrath") och det dröjde inte länge innan Elizabeth hittat en ny make - Lord Russell (han var för övrigt äldre bror till Bertrand- filosofen och nobelpristagaren). Lord Russell följdes av en intensiv kärleksaffär med Alexander Stuart Frere Reeves (han var nära 30 år yngre än Elizabeth). Innan dess hade hon också hunnit "avverka" H G Wells.

Elizabeth var född i Australien men föräldrarna var från England och hon tillbringade bara sina tre första år "down under". Hon slutade sina dagar i South Carolina- då hade hon sannerligen hunnit med mycket under sina 74 år.

En stor produktion av böcker har hon lämnat efter sig. Många av dem finns utgivna på Virago förlag.

Här en lista av hennes verk (från Wikipedia).

Elizabeth and Her German Garden (1898) - obs att detta inte är någon trädgårdsbok! Många har tydligen köpt den i tron att de skulle få fina trädgårdstips och så blir de förbannade och besvikna :-) )
The Solitary Summer (1899)
April Baby's Book of Tunes (1900)
The Benefactress (1901)
The Adventures of Elizabeth in Rugen (1904)
Princess Priscilla's Fortnight (1905)
Fräulein Schmidt and Mr Anstruther (1907)
The Caravaners (1909)
The Pastor's Wife (1914)
Christine (1917)
Christopher and Columbus (1919)
In the Mountains (1920)
Vera (1921)
The Enchanted April (1922)
Love (1925)
Introduction to Sally (1926)
Expiation (1929)
Father (1931)
The Jasmine Farm (1934)
All the Dogs of My Life (autobiography, 1936)
Mr. Skeffington (1940)

I svensk översättning finns bland annat den här:

Vera / Elizabeth von Arnim ; översättning: Harriet Alfons
Arnim, Elizabeth von (författare)
Alfons, Harriet, 1923- (översättare)
ISBN 91-37-10513-2 (inb)
Stockholm : Forum, 1995
Svenska 347 s.

På jakt efter nya utmaningar

Det känns som om det skulle vara dags för en ny utmaning- och jag har beslutat att försöka läsa en del av Viragos utgåvor. Här finns det många författarinnor att välja bland och många är oskrivna blad för mig- alltför många. Det vore roligt att gå på upptäcktsfärd. Idag har jag klickat hem Pamela Frankaus "A Wreath for the Enemy". Pamela Frankau var produktiv och HÄR kan man läsa mer om henne.

Fortsättning följer alltså.