Exilens författare

Den vackra kvinnan på fotot är den ryska författarinnan Zinaida Gippius.(1869-1945). Om henne finns det mycket att läsa på bland annat engelska wikipedia och det är därifrån jag har lånat bilden.

Hon var en av många som började med att skriva mot tsarväldet för att så småningom bli desillusionerad när revolutionen inte medförde de förändringar som man hoppats på. Zinaida Gippius gick i exil och hamnade som så många andra landsmän i Paris. Hon är mest känd för sin poesi men hon skrev också dagböcker från de omvälvande åren mellan 1914 och 1919.

Mot slutet av sin levnad blev Gippius och hennes make mer och mer isolerade och de gjorde okloka politiska val. Jag har hittat en ny utgåva av Zinaida Gippius dagböcker från krigs- och revolutionsårens Ryssland- på tyska. Jag är säker på att det finns utgåvor även på andra språk.

Mark Alexandrovitj Aldanov gick ur tiden år 1957 i Nice, Frankrike och då hade han hunnit skriva flera historiska romaner och en biografi över Lenin (Leningbiografin kan man hitta i nya utgåvor). En del av Aldanovs böcker blev översatta till svenska och några finns fortfarande på bibliotekens magasin.

Nionde thermidor (Devjatoe termidora (översättning E. Weer, Geber, 1924)

Sankt Helena, liten ö (Svjataja Elena, malenʹkij ostrov) (översättning E. Weer, Geber, 1928)

Nyckeln (Ključ) (översättning Ruth Wedin Rothstein, Geber, 1934)

Flykten (Begstvo) (översättning Ruth Wedin Rothstein, Geber, 1936)

Det femte inseglet (Načalo konca) (översättning från engelska) Hugo Hultenberg, Norstedt, 1944

Ivan Bunin beundrade både Zinaida Gippius och Mark Aldanov- (Aldanov blev nominerad till Nobelpriset inte mindre än sex gånger av Bunin).

Jag är helt övertygad om att båda dessa exilryssar har skrivit mycket läsvärda böcker.