En Pymsk sommar

Det har blivit (precis som jag önskade och planerade) en sommar som har gått väldigt mycket i Barbara Pyms regi. De flesta av hennes romaner har jag läst (och underhållits av också - i allra högsta grad). Högst upp på min favoritlista kommer förstås den svartaste av Barbara Pyms böcker: Höstlig kvartett. En berättelse om åldrande och ensamhet och ett mästerverk som sannerligen borde ges ut på nytt.

Så fortsätter jag att inspireras av Pym. En av hennes favoritböcker var Aldous Huxleys debutroman "Crome Yellow" (Kromgult) och den har jag just nu på mitt läsbord. Det var betydligt lättare att få tag på den engelska originalversionen för den svenska översättningen är ordentligt utgallrad från våra bibliotek.

Huxley är en intressant författare och han har skrivit bra mycket mer än "Brave New World". Essayer, romaner, noveller, biografier och skådespel. Nog minns många filmatiseringen av hans "Djävlarna i Loudun"? (Den filmen blev först totalförbjuden här i Sverige och när den sedan faktiskt visades så köade givetvis folk. Jag minns att jag nästan kröp på golvet på den där biografen i Stockholm för det var vidriga scener (tortyr) som spelades upp på duken.

 

Då är det kanske trevligare att kika lite på den enda barnbok som Huxley författade (och som också den finns i svensk översättning (Kråkorna i Päronvik)). Här handlar det om en elak och glupsk skallerorm som så småningom blir överlistad av herr och fru Kråka.