Visar inlägg med etikett Peder Sjögren. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Peder Sjögren. Visa alla inlägg

måndag 18 maj 2015

Undrens sjö

(Fotot är lånat)

 Fordom utgjorde denna sjö förnämsta
vattenvägen mellan hansestäderna vid Östersjön, i
synnerhet Lybeck, och städerna i det inre Ryssland. (Nordisk familjebok)


 Tjudskoje ozero- "Undrens sjö" ligger på gränsen mellan Estland och Ryssland. Jag följer Peder Sjögren och hans hustru Vera Alexandrova (hon var en mycket känd dansös) på en kombinerad bröllops- och reportageresa. Året var 1937 och man kunde ännu resa relativt fritt i Europa.

 
Klostret i Petjory

Vid stranden av Undrens sjö " har en spillra av gamla tsarryssland bitit sig fast. Staden heter Petjory och ligger alldeles vid gränsen mot Sovjet. När han ser ljuset genom de låga granarna och känner värmen från skogens barrbeströdda sand tänker han: här är jag född. Petjorys befolkning lever rikt i sitt inre och armt i sitt yttre. Oförfalskade människor som enkelt och självklart öppnar sig för besökaren, noterar Peder. Grånade stockhus längs kullerstensgator och klostrets gyllene lökkupoler bildar fond åt ständiga folkfester där vodkan flödar."

(s. 96 Det för mig ytterst intressanta mysteriet JAG- En bok om Peder Sjögren av Peter Ejewall. Ellerströms förlag.)

Så reser man söderut genom Ostpreussen- Peder Sjögren skriver bland annat ett kåseri med titeln "Vykort från Vaterlandet"- redaktören Sten Dehlgren (DN) refuserar. "Det vore bra om Herr Sjögren som förr undvek alla politiska uttalanden och sysslade med andra ting och förhållanden som Ni ju gjort förut i många år." Svaret lät inte vänta på sig: "Det är bara så att jag var i Tyskland, där något annat är svårt att upptäcka.----"

Det är en mycket gedigen skildring av ett äventyrligt och på många sätt också tragiskt liv som Peter Ejewall har skildrat i sin bok om Peder Sjögren. Jag låter mig ryckas med i oron och sökandet och boken inspirerar verkligen till  nedslag i Peder Sjögrens författarskap.

söndag 17 maj 2015

Konsten, kriget och kärleken


Jag vill inte påstå att författaren Peder Sjögren är bortglömd men hans böcker har i många fall gallrats ut från våra bibliotek. "Svarta palmkronor" (som filmatiserades) kan man kanske hitta och just den romanen finns ännu att köpa via bokhandeln- annars är det (som vanligt) antikvariaten som får stå till tjänst.

Jag har inte läst något alls av denne författare (men "Svarta palmkronor" såg jag en gång på TV och vill minnas att jag tyckte att hela alltet var ganska tråkigt- boken är säkert mycket bättre).

Peter Ejewall har skrivit en biografi över Peder Sjögren (1905-1966) (Ellerströms förlag har gett ut) och den har jag just nu i min hand- det är där jag tänker börja. Ejewall inleder med att skriva om hur han har följt Sjögren längs tre teman- tre problematiska K: konsten, kriget och kärleken.

Peder Sjögrens liv var komplicerat och - äventyrligt. Två krig deltog han i som frivillig- det spanska inbördeskriget och det finska vinterkriget.  Upplevelserna under det finska vinterkriget blev till en roman- "Kärlekens bröd" (1945). Sedan följde ett tiotal böcker men Peder Sjögrens prosa ansågs svåråtkomlig (han använde sig av så kallad "experimentell form" och han älskades mera av kritiker än av vanliga läsare. ) Svarta palmkronor och Kärlekens bröd anses dock vara mera tillgängliga för "gemene man".

''Ännu har ingen man gått till en front i den hemliga tanken att döda. Han har gått med den hemliga tanken att dö.''  Dessa ord är hämtade från "Kärlekens bröd" och de har blivit bevingade.

Sjögren räknas som något av en outsider, en mycket särpräglad författare och människa. Jag dras som en magnet till ett sådant författarskap.