Om poesi

Både Petter och Sören har skrivit om poesi på sina bloggar. Jag ska bidra med lite av den varan också.
-
Jodå, visst kan man leva utan poesi men livet skulle bli f-n så mycket fattigare, det tycker då jag. För mig har poesin varit en tillflykt under svåra tider i mitt liv- min "egen"självhjälp kan man kanske säga. Poeterna har varierat men kraften har de gett. Det tackar jag för.
-
Poesi behöver inte vara högtravande och "svår" för att vara bra och stärkande. Alf Henrikson, Piet Hein... är exempel på motsatsen. Det finns många andra.
-
Idag föll jag för frestelsen och köpte "Trötta mäns skönhet" av Jacques Werup.

" Att tända en lampa hos någon
som fyllt sitt glas till brädden
med mörker?
-
En gest som inget kräver,
sällan några dikter får.
En röst som inget lovar.
-
Att dela en måltid med någon
som vet var gränsen går
för vanmakt?
-
Inte mycket, men likväl
ett stycke besegrad ensamhet,
en ringa tröst som kanske ändå
en stund tar död på döden.