Howard Zinn och den amerikanska södern

Den amerikanske historikern och författaren Howard Zinn gick bort för ungefär ett år sedan. Efter sig har han lämnat en mängd böcker (allför få är översatta till svenska). Glädjande nog har delar av hans självbiografi kommit ut på Karneval förlag "Man kan inte vara neutral på ett tåg i rörelse". Den engelska versionen (det är den jag har läst) har undertiteln "A Personal History of Our Times".

-

Howard Zinn var son till fattiga invandrare från Österrike (far) och Ryssland (mor). Han växte upp i New York (Brooklyn). Som tonåring läste han författare som Upton Sinclair och Steinbeck- och greps av deras skildringar av de fattiga och lottlösa i samhället. Så kom det andra världskriget och Howard Zinn kände att han måste hjälpa till att slåss mot nazismen. Han tog värvning och blev bombflygare. När kriget var slut fick han möjlighet att studera vid universitetet via den s k "GI Bill"- och han utbildade sig till lärare.

-

I sin bok skriver han om sina år vid Spelman College i Atlanta, Georgia- det var där han sökte och fick tjänst år 1956. Spelman College var "a Negro College". Zinn skriver om hur svårt det var för honom och hans familj (hustru och två barn) att hitta någonstans att bo- när presumtiva hyresvärdar fick höra att hans arbetsplats var Spelman College drog de öronen åt sig- det var Zinns första smak av sydstatsmentaliteten. Så här skriver han:

-

" It was as if there was an unwritten, unspoken agreement between the white power structure of Atlanta and the administrations of the black colleges: We white folk will let you colored folk have your nice little college. You can educate your colored girls to service the Negro community, to become teachers and social workers, maybe even doctors and lawyers. We won't bother you. You can even have a few white faculty. At Christmas some of our white citizens may come to the Spelman campus to hear the famous Spelman choir. And in return, you will not interfere with our way of life."

-

Den första verkliga konfrontationen med söderns raslagar kom några månader senare när Zinn beslöt att ta med sina studenter till parlamentsbyggnaden i Atlanta- besöksbänkarna hade en avdelning för vita och en för färgade- detta struntade gruppen i och alla satt sig där de ville. Talmannen fick nästan hjärnblödning och skrek "You nigras get over to where you belong! We got segregation in the state of Georgia!"

-

Så började en kamp mot dessa orättfärdiga raslagar- det blev sit-ins, demontrationer, tal- och givetvis arresteringar en masse. Zinn arbetade oförtrutet vidare. SNCC (Student Nonviolent Coordinating Committee) och NAACP (National Association for the Advancement of Colored People) kom att få mycket stor betydelse för den framtida utvecklingen i de tre allra "värsta"

sydstaterna (Georgia, Alabama och Mississippi).

-

1963 - Selma, Alabama. Selma (mest känd för sin slavmarknad före inbördeskriget- och som en stad med många lynchingar under förra sekelskiftet) blev nu fokus för en rösträttskampanj. Zinn beskriver våldet och också hur den federala regeringen bara stod och "tittade på" utan att ingripa på något sätt.

-

1964: Hattiesburg Mississippi- Howard Zinn finns bland åhörarna i rättssalen när målet mot Robert Moses ska anhängiggöras. Domaren vill "segregera" rättssalen. Howard Zinn räcker upp handen och säger " Your honor , the Supreme Court of the United States has ruled that segregated seating in a courtroom is unconstitutional. Will you please abide by that ruling.?

(Zinn fick igenom sin begäran).

-

Så skriver han också om morden på de tre unga medborgarrättssförkämparna (Goodman, Schwerner och Chaney) i Nashoba County, Mississipi sommaren 1964. (Filmen "Mississippi Burning" beskriver dessa hemska händelser).

-

Howard Zinn var en passionerad man- en modig man och han inte bara skrev om historia han var med och skapade historia också. Jag minns så väl rapporteringarna från våldet i sydstaterna under 60-talet- det är 50 år sedan nu men det känns väldigt levande och otäckt nära ändå. Howard Zinn skriver med hjärta ,medkänsla och med kraft- framför allt kraft- om den här tiden. Jag kan varmt rekommendera den här boken till alla som vill veta "hur det egentligen var" - dessutom innehåller Zinns biografi ett mycket välskrivet kapitel om hans roll i protesterna mot Vietnam-kriget .

Amerikansk historia- Howard Zinn

Den 9 april 1865 gav General Lee upp striden-det amerikanska inbördeskriget var slut. På bilden skakar Sydstaternas Robert E. Lee hand med befälhavaren för "The Army of the Potomac"- Ulysses S. Grant- platsen är Appomattox Court House i Virginia.
-
Kriget förstörde i stort sett hela infrastrukturen i sydstaterna som inte hämtade sig från sviterna på mycket länge - såren sitter i ännu, skulle jag vilja påstå. Den svarta befolkningen blev fortsatt förtryckt och trots reformer på papperet var verkligheten en helt annan. Under 1950- och 60-talet skulle stridigheter blossa upp på nytt- nu i en helt annan form. Civil Rights Movement föddes .
-
Howard Zinn var en av eldsjälarna i denna rörelse och om detta skriver han i sin memoarbok "Man kan inte vara neutral på ett tåg i rörelse" (utgiven på Karneval förlag). Jag ska försöka få ihop ett par rader om denna intressanta man och hans starka engagemang för mänskliga rättigheter och "ickevåldslösningar" i morgon.
-
Phil Ochs sjöng om Alabama under denna tid:
-
You know Governor Wallace doesn't mean no harm
Can't you see he's got a lot of charm
He's protecting us Whites, both the rich and poor
Standing in the schoolhouse door
Crackin jokes, talking to Huntley/Brinkley,
serving jury duty,getting re-elected.
-------
You see, Alabama is a Sovereign State,
With sovereign dogs and sovereign hate
They stand for the Bible and the Constitution
They stand against Communist Revolution.
They say "Its Pinkoes like you that freed the slaves!"And they're right.

(Från Talking Birmingham Jam, Phil Ochs).

Tre böcker som kanske får göra mig sällskap idag

Om hur det var att växa upp under brinnande krig - skildrar Yury och Sonya Winterberg med hjälp av ögonvittnen. De som var barn under 40-talet berättar- och inte bara barn från Tyskland- här skildras också intryck från England, Frankrike, Polen, Ukraina och Vit-Ryssland.

Howard Zinn är nog mest känd här i Sverige för sin "A People's History of the United States" (som finns i svensk översättning och den gavs även ut i pocket men med förbålt liten stil... nästan omöjlig att läsa)- Nu ges Howard Zinns memoarer ut (Han gick bort i år) och de finns i svensk utgåva (Karneval förlag)- "Man kan inte vara neutral på ett tåg i rörelse". Howard Zinn var en passionerad man och en man som inte var rädd att stå upp för sina åsikter.

"I write this book about law and justice, about prisons and courts- and we have more prisons than ever before, and the courts still pretend to "equal justice". It is the poor, the nonwhite, the nonconformists, the powerless who go to prison while corporate thieves and government architects of war remain at large" (från den amerikanska upplagans förord).

I "Människornas jord" av Pramoedya Ananta Toer (del ett i hans Buru-kvartett) talades det mycket om Multatuli (Eduard Douwes Dekker) och hans svidande uppgörelse med det nederländska kolonialsystemet som han skildrade i sin bok "Max Havelaar" . (boken kom ut 1860). Satir, stridsskrift... det är i vart fall som helst en odödlig klassiker som finns i Atlantis fina bibliotek "Atlantis väljer ur världslitteraturen".

-

Innan himlen mörknar ännu mer ska jag iväg och hämta dels två beställda låneböcker dels ett par böcker på posten. Sedan får det snöa bäst det vill.