Februarinumret av Lire

Och ja, det har Jean Echenoz i blickpunkten, en författare som är både produktiv och mångsidig och som ofta har en lätt ironisk blick på tillvaron. Jag har hittills bara läst hans roman ”1914” som handlar om det stora kriget. Underligt nog ser den inte ut att ha översatts till svenska. Några ord om ”1914”:

Det är en varm och solig augustidag år 1914 och Anthime har begett sig ut på en cykeltur. Platsen är någonstans i La Vendée (vid den franska atlantkusten). Anthime njuter av det vackra landskapet och han har stannat till för att vila sig när han hör alla traktens kyrkklockor ringa. Anthime förstår omedelbart vad detta innebär: mobilisering. 


Snart sätts hela krigskarusellen i rullning- Anthime och hans bror Charles och tre andra vänner beger sig till Nantes och så går tåget med de nyutrustade soldaterna till Ardennerna där deras första elddop kommer att äga rum. De fem vännerna plågas med långa marscher (packningen väger en bra bit över 30 kilo), brist på mat (och dryck) och så börjar striderna. Militärmusikerna spelar medan kulorna yr. Det är ett groteskt spektakel.

"Meanwhile, as the band played its part in the engagement, the baritone sax was shot in the arm and the trombone fell gravely wounded; the group closed ranks and although their circle was reduced, kept playing without missing a note and then, when they began to reprise the measure in which" the bloody standard is rised," the flute and tenor sax fell down dead."

Från kriget kommer bara två av vännerna hem.

I romanen ”Springa” som kom ut på svenska år 2016 handlar det om den kände långdistanslöparen Emil Zátopek. Det finns ett par översättningar till av Echenoz verk men det mesta får man läsa på andra språk. Tyvärr.