Stilleben av Vincent van Gogh.
På biblioteket hittade jag en ganska undangömd novellsamling ” Den dödsdömde” av Guy de Maupassant. Urvalet har gjorts av Gustaf Holmér och boken är utgiven på Gidlunds förlag år 1989. I allt finns tjugo noveller i samlingen och jag har börjat med de som väl kan betecknas som humoristiska ( och jodå, burleska). Den erotiska lättsamheten ( Holmérs beskrivning) får anstå ett tag. Jag har speciellt fastnat för ” Vännen Joseph” en berättelse som faktiskt fick mig att gapskratta. Det handlar om vådan av att återknyta mycket gamla bekantskaper ( i detta fall en skolkamrat). Livet far fram olika med oss och den färdiga produkten kan bli något helt annat än den förväntade vilket herr de Méroul smärtsamt får erfara. De Méroul bor med sin fru på ett slott i Tourberville (en påhittad plats) i högönsklig välmåga ” lugn till temperamentet och behärskad till sinnet”, konservativ och inriktad på att bevara ordning och reda. Joseph Mouradour ( den gamla klasskamraten) är en helt annan typ, ska det visa sig , men om detta anar de Méroul ingenting och inbjuder den käre Joseph till besök på slottet och nu börjar det roliga. Nog kan man tala om omstörtande verksamhet och Guy de Maupassant knyter verkligen ihop den här historien på ett utsökt skickligt sätt. En annan lite udda
novell är den som fått titeln ” Kakan”. Kakan är en brioche och här hamnar läsaren i en maktkamp mellan man och hustru och två olika salonger. ” Den dödsdömde” är trots titeln en humoristisk berättelse om ” där snålheten bedrar visheten” och där man får se att brott kan vara mycket lönande. Guy de Maupassant är en av litteraturhistoriens absolut mest framstående novellförfattare. Det räcker med att läsa den här samlingen för att få den insikten.
En smakebit på søndag v. 46 2024
1 timme sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar