Att skriva i exil: Stefan Zweig 1936

Sebastian Castellio 1515-1563

Sommaren 1936 befann sig Stefan Zweig i Ostende tillsammans med flera av sina författarkollegor. Hemmet i Österrike kunde han inte längre vistas i- han hade ryckts upp från sitt hemland och sina rötter och nu var han på flykt undan den bruna pest som började svepa över Europa.

Det är mycket betecknande att han skrev på en bok som handlade om rätten till det fria ordet- om hur man måste följa sitt samvete och hur man måste ha modet att ta ställning. Boken var: Castellio gegen Calvin oder Ein Gewissen gegen die Gewalt.

Sebastian Castellio föddes i Frankrike (nära den Schweiziska gränsen) och mycket tidigt tog han ställning mot förföljelse av oliktänkande. Inkvisitionen gick mycket hårt fram under 1500-talet och Castellio blev åsyna vittne till hur så kallade kättare brändes på bål . Han tog ställning för reformationen. Så småningom blev han vän med Calvin men den vänskapen tog slut när även Calvin började ansätta och förfölja personer av annan mening och trosuppfattning. (Miguel Serveto tvivlade på treenighetsläran och fick plikta med livet).

"Vad är en kättare"?, undrade Castellio och han predikade tolerans och förståelse.

"To kill a man is not to protect a doctrine, but it is to kill a man." (Sebastian Castellio.)

Castellio dog av naturliga orsaker men hans grav skändades.

Stefan Zweigs bok om Castellio finns på flera språk. Jag kommer att läsa den.