På biblioteket hittade jag Virginia Woolfs essäsamling "Böcker" alldeles färsk och utgiven 2014 på Ellerströms förlag. Jag fastnar redan i det första kapitlet som har rubriken "Hur bör man läsa en bok ?". Här hamnar Virginia Woolf i poesiens värld och hon citerar bland annat från John Ford's "The Lover's Melancholy" (från 1629). (John Ford var dramatiker och levde mellan 1586 och 1639 c:a- alltså något så när samtidigt med Shakespeare).
Minutes are numbered by the fall of sands,
As by an hour glass ; the span of time
Doth waste us to our graves, and we look on it;
An age of pleasure, revelled out, comes home
At last, and ends in sorrow ; but the life,
Weary of riot, numbers every sand,
Wailing in sighs, until the last drop down,
So to conclude calamity in rest,
Hon är så vis Virginia, jag citerar slutklämmen i kaptitlet: "Jag har åtminstone drömt ibland att när räkenskapens dag är inne och de stora erövrarna och advokaterna och stasmännen kommer för att motta sina belöningar- sina kronor, sina lagerkransar, sina namn oläsligt inhuggna i oförstörbar marmor- då kommer den Allsmäktige, när han ser oss komma med våra böcker under armen, att vända sig till Per och säga, inte utan en viss avund: " Se de där behöver ingen belöning. Vi har ingenting att ge dem. De har älskat att läsa."
Översättningen är gjord av Rebecca Alsberg.
