blir det att läsa ” Prästmans dagbok” av Georges Bernanos. Romanen är en av de tolv som utnämndes (1950) till halvseklets bästa av Le Figaro. ” Prästmans dagbok” kom ut år 1936 och den svenska översättningen är från 1947 och av Sven Stolpe. Norstedts förlag har återutgett 2015 och jag kände mig tvungen att köpa eftersom jag känner på mig att det blir långsam läsning. Här handlar det om en ung och vek katolsk präst och hans vedermödor i en fransk landsortsförsamling. Den inre handlingen är det bärande och jag förväntar mig många filosofiska betraktelser och tänkvärda samtal. Tyvärr finns varken förord eller efterord vilket jag tycker är rätt uselt- en bok som denna kunde vara betjänt av kött på benen och lite läsinspiration.
I övrigt har läsbordets högar utökats med både engelskt och franskt. Mera om detta i sinom tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar