Vi skriver ett nytt år. Igen. Tiden rusar fram och den accelererar med åren. Från min bokhylla har jag plockat fram två verk av den franske nobelpristagaren (1947) André Gide - jag läste en del av hans romaner när jag var ung men nu har många år gått och det är dags för omläsning och nya reflektioner. Man stiger aldrig ner i samma flod två gånger.
Jag kommer att börja med den självbiografiska ”Om icke vetekornet dör” som kom ut år 1924 men Göran Schildts översättning är från 1946 - mitt exemplar är en billighetsutgåva från 1961. Säkert
finns boken på många bibliotek än idag ( dock inte på ”mitt” som (av Gide) bara hyser ”Pastoralsviten” i sina gömmor).
I väntan på brevbäraren nöjer jag mig med berättelsen om vetekornet.
” Jag föddes den 22 november 1869. Mina föräldrar bodde då vid rue de Médicis i en våning fyra eller fem trappor upp. Vi flyttade några år senare och jag har därför inget egentligt minne av detta mitt första hem. ”
1 kommentar:
Gide väntar i min bokhylla också.
Skicka en kommentar