Det var en gång

Falsterbo i början av förra seklet.

Jag tycker mycket om att leta bland gamla böcker i biblioteksmagasinet . Nog gallras det även där förstås och ibland lite väl hårdhänt också men en av traktens stora författare finns ännu representerad i ganska rikt mått. Jag talar om Anders Österling, Svenska Akademiens ständige sekreterare (1941-1964) och "sommarbosatt" i Falsterbo under ett stort antal år.

I min hand just nu har jag en samling essäer utgiven 1958: "Skånska utflykter". Här blandas nytt (för den dekaden) och gammalt och minsann, det blir två extra utflykter också till Blekinge och Danmark. Det skänker ett sådant lugn att följa i Österlings spår både i tid och rum och språket är så vackert och (givetvis) poetiskt.

"Om kvällarna kan jag från min altan i Falsterbo se två ljusbågar på himlen i nordväst. Den större är Köpenhamn, den mindre är Malmö, och det lilla avståndet mellan dem fylles av Öresunds fuktiga töcken, där klockbojen ringer och båtlanternorna glimma."

Det känns inte som så länge sedan men Skånes somrar har ilat sedan dess (1932) och idag finns det ett stort brospann som reser sig mäktigt över Öresund. Klockbojen har sedan länge tystnat men havet och vågornas brus rår inte ens tiden på.