lördag 19 december 2015

Ord som bevingats (och lite till)

Pierre Cambronne vid Waterloo (1815)

År 2015 markerar 200-årsminnet av slaget vid Waterloo och det har givits ut otaliga böcker om ämnet (framför allt i England).

Jag har letat lite i diverse artiklar och tror att jag kommer att läsa Bernard Cornwells "Waterloo" (Cornwell är en bästsäljande författare med massor av historiska romaner i bagaget- en del är bättre än andra, förmodar jag och hoppas att just "Waterloo" ska höra till den första kategorin).


De bevingade orden då? Från Waterloo kanske Pierre Cambronnes korta och koncisa utbrott (och nog är det hela en skröna men icke desto mindre en minnesvärd sådan) "Merde!" inför en begäran om att ge sig på direkten. (Begäran kom från den engelske generalen Colville). Ordet gick till historien hur som helst och så skapades "le mot de Cambronne".

(Detta får mig att tänka på den amerikanske generalen McAuliffes "nuts" vid Bastogne i december 1944). som var hans svar till tyskarna som begärde omedelbar amerikansk kapitulation.


Brendan Simms har skrivit om slaget vid Waterloo han också. Att segern skulle gå till hertigen av Wellington var inte alls givet- det var ett hårt och blodigt slag och det såg illa ut för de engelska trupperna mer än en gång. Räddningen blev förmodligen de 400 preussiska soldaterna som Brendan Simms skriver om i sin bok "The Longest Afternoon".



Brendan Simms, som är historiker, har skrivit flera böcker men jag kan inte se att någon av dem har översatts till svenska. Ett flertal av Bernard Cornwells historiska romaner finns dock att hitta i svensk översättning och eftersom han är en så kallad bästsäljande författare kanske även boken om Waterloo kommer ut på svenska så småningom.

Inga kommentarer: