måndag 7 december 2015

En del av vår historia



Klockstapeln på Nyeds kyrka (foto: Larske)

---The moment of the rose and the moment of the yew-tree
Are of equal duration. A people without history
Is not redeemed from time, for history is a pattern
Of timeless moments.---

från Little Gidding (Four Quartets) av T.S. Eliot

I Carin Bergströms bok "Mitt i byn" landar jag i kapitlet om Bergslagens nybyggda kyrkor och i östra Värmland. Här fanns ingen bördig jord utan folket fick förlita sig på skog, vatten och med tiden också järnet (som kom att få en enorm betydelse för bygden). Vi skriver hertig Karl (snart Karl IX) och här har vi en man som var intresserad av att få igång ett rikt näringsliv - han vurmade för bergsbruket.

Smeder och annat kunnigt yrkesfolk importerades från Tyskland och Holland- nya orter skapades och så byggdes det också nya kyrkor. År 1593 gav Karl tillstånd till bildandet av en ny socken som kom att få namnet Ny Ed- (Nyed). Den förste prästen blev herr Jöns och den första kyrkan i Nyed stod färdig år 1608. Den var byggd i trä och trä är eldfängt vilket man kom att upptäcka med all önskvärd tydlighet i juli år 1643. Då slog blixten ner och hela alltet brann ner. Man byggde nytt men åter igen blev det svår åska och natten mellan den 29 och 30 juni år 1702 small och brann det på nytt. Nu ville man bygga i sten men det ansågs vara för kostsamt och år 1706 ínvigdes den nya kyrkan- i trä. Det är den som ännu står kvar.

Nyeds kyrka är en vacker rödfärgad kyrka som är klädd av tjärade och kluvna takspån- läget är synnerligen naturskönt på en landtunga som skjuter ut mellan två sjöar. (Borssjön och Molkomsjön). Inredningen är mycket påkostad och nog fanns det tillgångar i byn.

I den här trakten växte min farfar upp (han föddes i Nyed men då skrev man sent 1800-tal och ganska fattiga förhållanden. Sju barn föddes i torpet och fem av dem dog (difteri och scharlakansfeber). Min farfarsmor var inte skrivkunnig - hon kunde bara med stor möda pränta sitt eget namn. Folkskolestadgan av år 1842 nådde inte alltid ända fram. En berättelse som lever kvar är att hon som ung flicka  blev  jagad av Nyeds sista björn (denna björn sköts sedan av kronojägare Nils Johan Stark.)

Jag läser vidare och nästa kapitel har rubriken  "I herrans tukt och förmaning- stormaktens idévärld". Nog så intressant.

Inga kommentarer: