Ja, hon är odödlig och för mig är hon en evig följeslagare- Anna Maria Lenngren. I min bokhylla finns ett slitet men vackert inbundet exemplar av "Samlade skaldeförsök"- utgivet 1919 (och 100 år efter den ursprungliga utgåvan som kom postumt - Anna Maria avled 1817).
-
Humor hade hon gott om och hon är en satirens mästare. Ibland är det svårt att tolka hennes mening... men i dikten Farbror Staffan kan det inte råda minsta tvekan ...
-
----
Kort var farbror Staffans skägg,
Svar och rockskört lika korta:
»Hvad befalls till afton?» Ägg.
»Hvad har herrn på näsan?» Vårta.
»Hvar var herrn på bröllop?» Borta.
»Hur mår unga paret?» Sundt.
»Hvad är mannens handtverk?» Lästen.
»Hur var brudens tillstånd?» Rundt.
»Hur var bröllops-vinet?» Strunt.
»Hvem drack längst och snålast?» Presten.
-
Det finns alltid något nytt att upptäcka hos Anna- Maria Lenngren. Hon är i sanning en evig följeslagare.
5 kommentarer:
Jag ska försöka sälja henne till några 17-åringar vilken dag som helst. De får skriva egna Råd till min dotter . . . sedan. Ska bli kul!
Jag gillar också Lenngren. Tack för påminnelsen om den här dikten, för det var länge sen jag läste den nu!
Agnes: Vilken god idé. "Råd till min kära dotter" kan jag läsa om och om igen...
Vixxtoria- hoppas att du snart får tid till en "Lenngren". :-)
Huv'et på skaft där! Tänk att vara så kvick att folk kommer ihåg en för det efte 200!
... efter 200 år! ska det vara. F'låt - det är tidigt.
Skicka en kommentar