Nobelalfabetet i Lyrans regi fokuserar denna vecka på bokstaven "V".
Det är ingen lätt bokstav visar det sig.... men till sist föll mitt val på Erik Axel Karlfeldt och "Vildmarks-och kärleksvisor".
-
Karlfeldts diktning minns jag nog bäst från min gymnasietid- men jag har hans samlade dikter i min bokhylla (arvegods...). Helmer Lång skriver i sin bok om "De litterära Nobelprisen" att Karlfeldts pris var unikt i minst två avseenden- dels saknas motivering dels gavs priset postumt.
-
Karlfeldt skriver så gott som alltid med rötterna i sitt hemlandskap- Dalarna. Hans debutverk var just "Vildmarks- och kärleksvisor". I Karlfeldts dikter finns passion, vemod och finstämda naturbeskrivningar (ibland får han mig att tänka på Harry Martinson). Tycker jag om Karlfeldts lyrik? Ja, det gör jag. Han berör- och hans längtan känns så starkt i både raderna han skriver och i mellanrummen.
Här några rader ur dikten "Ur hjärtats gåtbok" (från Vildmarks- och kärleksvisor)-
Jag vill komma en gång, då din ungdom är slut,
då ditt hjärtas mystärer du tyst grubblar ut.
I den döende sommarens ljus vid din dörr
vill jag röra de strängar som klingade förr.
Ty vart dunkelt ackord har jag gripit och gömt
och kan ge dem på nytt, lågnt se'n klangen du glömt;
och i vemodig lek skola strömma förbi
sorl av vindar och älv och vår dröms melodi.
-
Nobelpriset till en ännu levande författare så.... det skulle jag gärna vilja tilldela författarinnan Susan Vreeland. Hon skriver så levande och kunnigt om konstnärskap och historia- om kärlek- passion och lidande men också om skapandets glädje. (Jag vill samtidigt tacka Hermia för tipset att läsa "Artemisias passion"- en bok som verkligen var fängslande intill sista sidan). Min motivering för Susan Vreeland: För hennes glöd och passion när det gäller att beskriva både svunna tider och svunna konstnärsliv.
1 kommentar:
Susan Vreeland är ett nytt namn för mig - intressant!
Skicka en kommentar