Minnenas poesi

(fotot är lånat)

Ripe as a fruit the world lies in my lap,

Jag "städade" en gammal ryggsäck och ut föll en dikt på engelska - en dikt som min vän Susan skickade mig en gång. Nu är Susan borta, hon har lämnat den här världen men jag vill gärna tro att hon finns någonstans - på en vacker och lugn plats.

Jag mindes dikten- det är Karin Boyes "Mogen som en frukt" i engelsk översättning av David McDuff. Denna engelska översättning kan man läsa i sin helhet här (Karin Boye-sällskapet). Susan älskade Karin Boyes dikter.

Mogen som en frukt

Mogen som en frukt ligger världen i min famn,
den har mognat i natt,
och skalet är den tunna blå hinnan som spänner sig
bubblerund,
och saften är det söta och doftande, rinnande, brinnande
solljusflödet.

Och ut i det genomskinliga alltet springer jag som
simmare,
dränkt i en mognads dop och född till en mognads makt.

Helgad till handling,
lätt som ett skratt
klyver jag ett gyllene honungshav, som begär mina
hungriga händer.

De sista entusiasterna

MacDiarmid memorial nära Langholm, Skottland (lånat foto).

"Let the lesson be- to be yersel's and to mak' that worth bein"


Det var väl det vi var, min väninna Susan och jag. I e-postens tid skrev vi gigantiska brev till varandra- och Susan's långa brev håller jag på att sortera just nu. Det är en korrespondens som sträcker sig över mer än trettio år. All kommunikation upphörde den 1 december år 2009- då somnade Susan in på ett sjukhus i Dublin efter en lång och tapper kamp mot sin cancersjukdom. Jag har inte orkat ta tag i hennes brev förrän nu, brev som ofta innehåller både tidningsurklipp och nedskrivna favoritdikter. Vi var båda obotliga romantiker.... Jag saknar hennes optimism och hennes aldrig falnande tro på en bättre framtid. Inga flera brev med så spretig handstil och så överfyllda sidor kommer någonsin att landa i min brevlåda . Därför vårdar jag min brevskatt ömt och läser stora delar av min egen och Susans livs historia i långsam takt.

Hugh MacDiarmid (1892-1978) var en favoritpoet och här är ett utdrag ur en av hans dikter:

And again the wind came
Blowing me afar
In fair fantastic fires,
-Ives and irises invading
The upland garths of ivory;
Queen daisies growing
In the tall red grass
By pools of perfect peace;
And bluebells tossing
In transparent fields;
And silver airs
Lifting the crystal sources in dim hills
And swinging them far out like bells of glass
Pealing pellucidly
And quivering in faery flights of chimes;
Shivers of wings bewildered
In alleys of virgin dream;
Floral dances and revels of radiance
Whirling in stainless sanctuaries;
And eyes of Seraphim,
Shining like sunbeams on eternal ice,
Lifted toward the unexplored Summits of Paradise.