Visar inlägg med etikett 8 mars. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 8 mars. Visa alla inlägg

söndag 8 mars 2015

Hundstunden

Lånat foto.


Kristina Lugn sitter på stol nummer 14 i Svenska Akademien. (Hon efterträdde Lars Gyllensten år 2006). Jag är mycket förtjust i hennes dikter som verkligen är särdeles speciella för att uttrycka det hela enkelt.

Diktsamlingen "Hundstunden" kom ut år 1989 och har undertiteln "kvinnlig bekännelselyrik".

På sidan 63 (den sista i samlingen) hittar jag de här raderna :

--- Nu är jag
ingens lilla flicka längre.
Så nu behöver jag aldrig
känna mig övergiven mer.
När man är död
är man sannerligen död
och skiter i hur ledsen man var
medan man gick omkring här på jorden
och såg dum ut.

I mitt exemplar av boken ligger en recension skriven av Anders Cullhed. Han skriver bland annat så här: "Hon har aldrig smugglat in någon dynamit i oscariska idyller- men väl blodiga skalpeller genom folkhemsk sockervadd." 

Jenny med bloggen Kulturdelen har skrivit om Hundstunden och Kristina Lugn här.



lördag 8 mars 2014

B som i biografi


 När jag var ung brukade jag ibland gnälla på mina föräldrars val av litteratur- mycket på grund av att de ofta valde att plocka hem biografier från biblioteket. Tråkigt, tyckte jag, kan ni inte läsa något annat? Vänta du bara, sa de unisont - du kommer själv att hamna där så småningom- i biografiåldern alltså.

De fick så klart rätt-någon gång (jag tror att det var runt de 40) började jag själv att dras till de där hyllorna (Lz).  Jag läser gärna biografier - men de ska vara skrivna av människor som "vet vad livet är" och som kan berätta om det på ett fängslande sätt. Om biografin också lutar sig mot en historiskt intressant tid blir det givetvis extra spännande. Man kan väva in så mycket i biografier.

På min vill-läsa-lista idag har jag "The Book of Margery Kempe" och den boken torde vara en av de allra äldsta memoarböckerna som skrivits. Margery Kempe levde mellan 1373 (cirka) och 1438. De här memorarerna är dikterade för Margery var analfabet (trots att hon kom från samhällets övre skikt).  Margery Brunham som hon först hette, gifte sig med John Kempe när hon var cirka 20 år gammal. Hennes berättelse startar strax efter det att hon fött sitt första barn (hon fick i allt 14). Efter många års äktenskap slöt hon ett avtal med sin man- om hon betalade hans skulder (hon hade just ärvt en stor summa pengar från sin far) skulle han tillåta henne att resa. Det blev som Margery ville och så for hon på pilgrimsfärder till Palestina, Rom och till Santiago de Compostela.

Summan av allt blev en kortfattad självbiografi. Den tänker jag läsa.

Kanske kan även den här boken vara något?

Från Eddan till Ellen Key : texter om och av kvinnor från medeltiden till 1900 / valda och kommenterade av Beata Losman  ISBN 91-7346-263-2 (inb)

Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis, 1993
Svenska 216 s.
 


 Sally Morgan är en australisk konstnär och författare. "My Place" kom ut år 1987 och blev snabbt en bästsäljare i hemlandet. "My Place" handlar om att hitta sina rötter. Sally Morgans mor var aborigin och det var något som skulle döljas till varje pris. Sally lurades därför att tro att hon var av indisk härkomst. Så småningom yppades sanningen och en helt ny värld öppnade sig för Sally- hon kände sig plötsligt som en del av något större och mäktigare. "we weren't just this small isolated family in the non-Aboriginal community, we were part of this huge family and that really gave us a sense of belonging, that was very important".





I mina händer just nu: Claudia Rentons "These Wild Wyndhams"- en bok om de tre systrarna Wyndham och deras tid. Mary, Madeline och Pamela levde alla under den där "gyllene tidsåldern" den som också kallas för La Belle Epoque. Konst, politik, litteratur... allt blandas i den här boken (tillsammans med systrarnas privata bekymmer). Claudia Renton har fått mycket beröm för sin bok och efter ett par kapitel har jag inte hittat något som gör att jag ångrar inköpet av den här biografin.