En rasande reporter och en fåfäng kejsare

Minnesplakett över journalisten och författaren Egon Erwin Kisch (kan beskådas i Prag). Fotot är lånat.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Fjärrlån är en alldeles ypperlig institution (eller snarare service). Nu har jag burit hem "Den rasande reportern" - reportage mellan 1920 och 1948 som kom ut på Ordfronts förlag år 1992. Ordfront hade en serie på 1990-talet kallad "Reportagets mästare" och där hamnade Kischs reportage som nummer fem  i kronologin.

Andra namn i den här serien är t ex Ivar Lo-Johansson, Adolf Hallman, Djuna Barnes och Studs Terkel.

Kisch gick ur tiden år 1948 och urvalet i boken är mestadels från 1920- och 1930-talet.

"Ingenting är mer förbluffande än den enkla sanningen, ingenting är mera exotiskt än vår egen miljö, ingenting mer fantasifullt än sakligheten. Och det finns ingenting mer sensationellt i världen än den tid som man lever i! " (Egon Erwin Kisch).

Boken om den fåfänge tyske kejsaren (Wilhelm II) heter kort och gott "Kaisern" och är skriven av Virginia Cowles (1963).

Stadsbiblioteken i Halmstad respektive Malmö ska ha tack för lånet. Nu får de här böckerna lufta sig lite hemma hos mig.

Dagens fjärrlånefynd

 

Willa Cathers "Skuggor över klippan" i svensk översättning (1940) och så "Ungerska noveller" (en samling som kom ut 1932).

När man läser gamla BLM går det inte att undvika att bli nyfiken och inspirerad. Så hoppas jag att tiden ska räcka till.

Gammalt, slitet, läst och säkert älskat

Igår trotsade jag vädrets makter och slasktraskade mig iväg till biblioteket iförd rejäla gummistövlar och under stor koncentration (det gäller att hålla tungan rätt i mun och fötterna på rätt plats för under slasket finns det såpehal is). Två böcker att avhämta- och då blir gången målmedveten.

Getrud Liljas roman "Det hemlösa hjärtat" är från 1946 och den sålde mycket bra- den var faktiskt en av det årets mest populära böcker. Den har jag redan börjat på och kan konstatera att jag mycket väl förstår varför den här boken blev så älskad. Hon har ett väldigt flyt i skrivandet, Gertrud Lilja. Mer om "Det hemlösa hjärtat" så småningom.

Även Berit Spongs roman "Svarta tavlan" är från 1946. Den är del två i en trilogi och som vanligt uppmanas man att läsa i ordningsföljd- men nu börjar jag alltså med mitt-delen. De övriga delarna är : 1. Nävervisan 3. Sjövinkel. Jag kan konstatera att mitt exemplar av "Svarta tavlan" har blivit väldigt flitigt utlånat- ombindning har skett 1968 men det behövs ett da capo för pärmen är fransig och boken håller på att falla sönder. Jag kan också se att här finns stämplar från 90-talet.... Väl över 500 sidor att läsa- lite av en tegelsten med andra ord. Berit Spong är jag också väldigt nyfiken på.

Avhämtat

Det gick snabbt med min fjärrlånsbeställning den här gången- men det ser ut som om böckerna kommer från Malmö stadsbibliotek allihop - så inga stora avstånd, förstås.

Tidens franska klassiker heter serien och jag har valt ut de tre romaner som intresserar mig mest och som jag inte har läst tidigare.

"Sapho" är inte någon "lycklig" bok, läser jag och dessutom har Alphonse Daudet dedicerat den till "mina söner när de fyllt tjugo år". Vad han vill säga är egentligen "ge fasiken i äldre kvinnor som har äventyrlig läggning". I "Sapho" heter hjältinnan Fanny Legrand och hon är mycket passionerad.  Victoria Benedictsson skrev så här: " den är ett mästerstycke- komplett- men så ohygglig, så ohygglig, att jag ibland blev alldeles sjuk."

De första svenska översättningarna hade många strykningar (boken ansågs väl 'oanständig'). Denna utgåva (som är översatt av Ria Wägner) är helt obeskuren- tack och lov.

Det är vackert, omslaget till "Dagbok från fransk-tyska kriget". Händelserna är nedtecknade av Edmond de Goncourt. I förordet får jag veta att boken innehåller en del skvaller också -så som att "kejsar Wilhelm (nummer I) av Preussen under sitt uppehåll på ett biskopsresidens i nordfrankrike använt palatsets gardiner som toalettpapper." Tja, värre har man väl i så fall hört talas om.... Goncourts dagbok lär inte vara någon tråkig läsning och den "innehåller massor av faktisk kunskap, meddelad i en nervöst impressionistisk stil av ofta betydande artistisk verkan."

"Änglarnas uppror" föreligger här- fyrtiofyra år efter originalupplagans publicering- för första gången i svensk översättning. Av Anatole France är ju annars nästan allt översatt till svenska. Man har väl i Sverige inte vågat närma sig en så het gröt- medan den ännu kunde brännas."

(Knut Jaensson) .Den svenska utgåvan är från 1958.

Så kom den här....

Cato Lein och Lütfi Özkök, Rumänska synvinklar : författarporträtt

Beställd för en vecka sedan och nu redo att hämtas på biblioteket. Underbart!

Lagom till jul

Igår kunde jag hämta romanen"Fem skuggor" av Eulalia Galvarriato på biblioteket.
Den har färdats ända från Stockholm- och nu får den bo hos mig över julen.

"Handlingen är förlagd till en småstad i norra Spanien vid slutet av förra århundradet (1800-talet). Förhållanden och miljö fängslar och griper. Än mer ,kanske, på grund av skildringens lågmälda ton.

Eulalia Galvarriato ger i denna bok fem fint tecknade människoporträtt, som intresserar envar med förståelse för det äkta och sant mänskliga". (från baksidestexten).

Boken är utgiven på Natur och Kulturs förlag 1953 och översättningen är gjord av Ingrid Bergquist. "Lagom" format- 200 sidor.

Min beställnings-och längtanslista

Benjamin, Walter , Barndom i Berlin kring 1900


Kjersén, Gunnar Mascoll Silfverstolpe : skalden och människan


Snyder, Timothy, Den blodiga jorden


Stanev, Persikotjuven och andra berättelser


Svanström, Ragnar , Kejsarens arvtagare : en bok om Weimarrepublikens Tyskland 1919-1933


Tjeckien berättar : i sammetens spår : femton noveller

Ingenting är dagsfärskt här- men icke desto mindre spännande och intressant att få utforska.