Visar inlägg med etikett dikt och prosa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dikt och prosa. Visa alla inlägg

onsdag 18 maj 2011

Selected poems - Manuel Bandeira

Tre böcker kom i min brevlåda idag- en av dem innehöll utvalda dikter av den brasilianske poeten Manuel Bandeira. Han är relativt (för att inte säga mycket) okänd i Sverige och efter att ha läst Adriana Lisboas roman "Colombines kyss" (som väver in dikter av Bandeira i alla kapitel) kände jag att jag var tvungen att veta mera.

Bandeira kom från en aristokratisk familj men han fick ett svårt liv- som ung drabbades han av den vita döden (TBC)- redan vid 18 års ålder hade han åkt i skytteltrafik mellan olika sjukhus och sanatorier. År 1913 (då var han 27 år gammal) fruktade läkarna för hans liv och nu skickades han till Schweiz, Clavadel. Här mötte han andra olycksbröder- Paul Éluard till exempel och hans hustru Gala Diakonova (jo, det var hon som blev Salvador Dalís musa så småningom).

Bandeira inspirerades av Baudelaire och Mallarmé -även Apollinaire. Han visades vägen till fri vers och en ny sorts lyrik. Första världskriget tvingade honom dock att återvända till Brasilien och hans första diktsamling kom ut där 1917.

Han tyckte själv att det var underligt att han överlevde sin TBC- så många poeter och författare hade fått sätta livet till i sjukdomen. Bandeira blev hela 82 år gammal och han fick uppleva många förändringar i det brasilianska samhället.

Absolute death

To die.
To die body and soul,
completely.

To die without leaving the sad remains of flesh,
the bloodless mask of wax
encircled flowers
that will rot away- lucky for them- in a day,
bathed in tears
the well up less from grief than the fear of death.

To die without leaving behind, peradventure, some lost soul....
On the road to heaven?
What heaven could live up to your dream of heaven?

To die without leaving a mark, a trace, a shadow,
the memory of a shadow
in anyone's heart, in anyone's head,
on anyone's skin.

To die so completely
that one day, reading your name on a paper,
they'll have to ask, "Who was that?..."

To die even more completely than that,
-without leaving a name.

(översättning: David Slavitt)

måndag 10 januari 2011

Jacques Werup

(Foto :Johanna Wallin)

-

Jacques Werup är mycket produktiv både som författare och som musiker. Jag har alltid tyckt mycket om hans sätt att skriva- både poesi och prosa. En av mina favoriter är "Shimonoffs längtan"en berättelse om främlingskap och exil- Jacques Werups morfar har stått modell för bokens Shimonoff- som kom till Malmö från Bulgarien- Shimonoff var sefardisk jude- och exilens villkor var honom mycket välbekanta.

-

I "Den ofullbordade himlen" skriver Jacques Werup om Elsa Andersson (1897-1922) Sveriges första kvinnliga aviatris. Hon omkom tragiskt i samband med ett fallskärmshopp. "Den ofullbordade himlen" har filmatiserats av Jan Troell - med titeln "Så vit som snö".

-
Elsa Andersson
-
I skimrande bruddräkt så vit som en snö
står djurtämjarns dotter, en blomstrande mö.
Hon tvingats att giva en främling sin hand.
I morgon går färden till främmande land.
-
Adelbert von Chamisso (Lejonbruden)
-
Från en samlingsvolym med Jacques Werups dikter väljer jag den här "beskrivningen" av sakernas tillstånd- jag tycker att det passar en dag som denna- en gråkall januaridag i Skåne år 2011.
-
Vintergatan fryser.
Alla adresser fryser.
Husens tomma skal
kring kulturen fryser.
Månens ansikte, djuren,
barnens kroppar fryser.
Alla löften, alla knoppar;
själva villkoren
är tunga av vinter.
-
(från dikten Den sista långa vintern)
Septemberljus 1990.