Visar inlägg med etikett Ukraina. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ukraina. Visa alla inlägg

lördag 22 mars 2014

Där floden möter den svarta jorden


I Laurens van der Posts bok "Resa i Ryssland" från 1964 har jag kommit till kapitel 12 som handlar om Kiev. På bilden ovan ser man staden som den en gång tedde sig (slutet av 1800-talet). Jag önskar att jag kunde göra en tidsresa- om så bara för en timma....


 Den svarta jorden (här som den ser ut i USA) foto: Daniel Case

Svartjord, eller tjernozem (från ryska чернозём, tjernaja betyder svart, och zemlja jord), nästan helt svart jordmån med upp till en meter djupt humus. Svartjord bildas i grovkorniga, väldränerade och kalkrika markområden. Den förekommer främst i områden där vegetationen utgörs av grässtäpp. Jorden har mycket goda odlingsegenskaper och är eftertraktad i stora delar av världen. (Källa: Wikipedia)

Kiev ligger som bekant i Ukraina och där två stora vägar i Rysslands historia korsar varandra: floden och den svarta jorden.


Kiev by night- speglande sig i den stora floden- Djnepr foto: Yune  http://www.photographic.com.ua

Kiev är staden som har överlevt erövring och förstörelse och van der Post skriver om de breda gatorna och att många av dem har vackra alléer av lindar, popplar, kastanjer och akasior. Det finns en alldeles ovanlig rymd i staden.

Från Kiev (som ligger på en höjd) kan man se över både den svarta stäppen och floden Djnepr."Denna flod är så bred och vattenrik att den verkar nästan konturlös, och den sträcker sig ut över den obrutna horisonten i vad som verkar vara en lång rad av sjöar- i sanning en flod värdig en så väldig slätt."

I början av 1960-talet när boken skrevs var det kalla kriget ytterst påtagligt och det präglar givetvis berättandet. En annan tid- men tyvärr inte så avlägsen som det verkar när man läser tidningarna dessa dagar.

I "Resa i Ryssland" får man en hel del lästips och många citat från  vackra dikter. Det kommer jag att få anledning att återkomma till.

onsdag 29 januari 2014

I gränslandet



Jag befinner mig ännu en gång i ett gränsland- nu i Ukraina. Resan dit går via Anna Reids bok "Borderland" som tar läsaren med på en färd genom Ukrainas historia med början i det som en gång kallades för det nya Jerusalem- nämligen Kiev. En melankolisk stad enligt författarinnan.

Hit kom hon en vinterkväll år 1993 och det första intrycket var inte positivt men hon lärde sig att älska staden med de kullerstensklädda gatorna, husens stuckaturprydnader, parkerna med sina paviljonger och så alla hundägare som tog ut sina älsklingar på extra långa söndagspromenader och då utbytte komplimanger (gällande hundarna). Där var också marknaden med försäljerskorna från landet som kallade henne för "lilla svalan" och "lilla solskenet"- ändå tycker Anna Reid att Kiev är en melankolisk stad fylld av tomrum- och de tomrummen vill hon försöka fylla med sin bok.

Anna Reid skriver utan "exter" det är lätt att följa med i boken som inspirerar till ytterligare läsning om ett sargat land. För att förstå nuet måste man känna till det förflutna- och så fortsätter jag min resa med hjälp av "Borderland".

En skönlitterär författare som genast för tankarna till Ukraina är Nikolaj Gogol och jag hittade en novellsamling i hyllorna "Ukrainska noveller"- utgiven av förlaget Forum i "Forumbiblioteket" (här kan man hitta många klassiker). Översättningen är gjord av Ellen Rydelius. Ellen Rydelius var en mycket flitig översättare och här kan man läsa mera om henne (Svenskt översättarlexikon)

fredag 4 mars 2011

Om böcker kunde berätta

inte bara sitt innehåll utan även sin historia- hur de har gått från hand till hand.... Jag är mycket fäst vid gamla böcker som har fått lite patina. I min brevlåda damp den här ned idag. Vilka underliga vägar kan den ha rest innan de nådde hit till mig? Det känns mycket spännande att tänka på. Boken är tryckt 1977- i Kiev. Förlaget: Dnipro publishers. Översättningen är gjord från ukrainska och det finns ett förord också- väldigt präglat av sin tid.
-
Det var inte lätt att hitta något skrivet av Franko på "rätt språk"- men jag är väldigt glad för min lilla novellsamling. Jag tror absolut att det här är en författare som vore värd att återuppväcka från glömskan. Jag ska i alla fall bekanta mig med Franko och hans berättelser från Galizien.