När lindarna blommade i Kiev

Så har jag den äntligen i min hand- första delen av Konstantin Paustovskijs självbiografiska "Berättelse om livet"- Ungdomsår. Den svenska översättningen är från år 1963 (Karin de Laval) och förordet är skrivet av Artur Lundkvist.

Nog är det synd att en sådan här bok ska förpassas in i ett biblioteksmagasin- och ännu mera synd är det att den inte längre finns att få annat än på antikvariat. Jag läser och jag låter mig föras tillbaka till ett tidigt 1900-tal och till staden vid Dnjeprs strand- Kiev. Här tillbringade Konstantin Paustovskij sina första år- ända fram till dess att fadern miste sitt arbete- då tvingades den unge Konstantin bort för att bli omhändertagen av sin morbror i Brjansk.

Jag läser om resor till Krim och till Brjansk, om mormor som hade en sådan vacker trädgård med skära oleandrar och om farmor, en ilsken turkisk dam som kedjerökte starka cigaretter, om moster Nadja med konstnärsdrömmar- hon som dog så tragiskt. Jag läser om skolan och alla kufiska lärare och om ett land där det har börjat mullra och där man kan ana att revolutionen är på väg.

Så han kan måla och berätta Paustovskij! Så levande och så vackert men samtidigt också sorgligt och ibland grått- men aldrig någonsin färglöst.

"Aldrig förut hade jag sett så gamla lindar. På natten försvann deras kronor uppe i himlen. När det blåste flög stjärnorna som eldflugor mellan grenarna. På dagen var det mörkt under lindarna, men högt uppe kvittrade fåglarnas brokiga skara, i den friska grönskan. De slogs, visslade till varandra och flaxade från en gren till en annan.
- Vänta lite, sade morbror Kolja. Snart blommar alla de här lindarna, och då....."

Och så blommade lidarna- näktergalen sjöng och om natten doftade blommorna extra starkt- Paustovskij tycker att doften fyller natten ändå upp till stjärnorna som strålar över Kiev.

Man skrev år 1904- sommaren fortskred. I lindarna kvittrade fåglarna och solen sken genom lövverket. Så kom budet: Tjechov är död. "Jag hade redan läst Tjechov och älskade honom mycket. Medan jag gick tänkte jag på att sådana människor som han aldrig borde dö."

Konstantin plockar ängsblommor tillsammans med sina vänner och lämnar dem till Volodja som ska fara till begravningen i Moskva. Moster Marusja hade skurit av några jasminkvistar till buketten.

Månen gick ner och stjärnorna tändes.

Där floden möter den svarta jorden

I Laurens van der Posts bok "Resa i Ryssland" från 1964 har jag kommit till kapitel 12 som handlar om Kiev. På bilden ovan ser man staden som den en gång tedde sig (slutet av 1800-talet). Jag önskar att jag kunde göra en tidsresa- om så bara för en timma....

 Den svarta jorden (här som den ser ut i USA) foto: Daniel Case

Svartjord, eller tjernozem (från ryska чернозём, tjernaja betyder svart, och zemlja jord), nästan helt svart jordmån med upp till en meter djupt humus. Svartjord bildas i grovkorniga, väldränerade och kalkrika markområden. Den förekommer främst i områden där vegetationen utgörs av grässtäpp. Jorden har mycket goda odlingsegenskaper och är eftertraktad i stora delar av världen. (Källa: Wikipedia)

Kiev ligger som bekant i Ukraina och där två stora vägar i Rysslands historia korsar varandra: floden och den svarta jorden.

Kiev by night- speglande sig i den stora floden- Djnepr foto: Yune  http://www.photographic.com.ua

Kiev är staden som har överlevt erövring och förstörelse och van der Post skriver om de breda gatorna och att många av dem har vackra alléer av lindar, popplar, kastanjer och akasior. Det finns en alldeles ovanlig rymd i staden.

Från Kiev (som ligger på en höjd) kan man se över både den svarta stäppen och floden Djnepr."Denna flod är så bred och vattenrik att den verkar nästan konturlös, och den sträcker sig ut över den obrutna horisonten i vad som verkar vara en lång rad av sjöar- i sanning en flod värdig en så väldig slätt."

I början av 1960-talet när boken skrevs var det kalla kriget ytterst påtagligt och det präglar givetvis berättandet. En annan tid- men tyvärr inte så avlägsen som det verkar när man läser tidningarna dessa dagar.

I "Resa i Ryssland" får man en hel del lästips och många citat från  vackra dikter. Det kommer jag att få anledning att återkomma till.