Ett jubilar värd att fira

Axel Törnemans vackra bilder pryder tidskriften från år 1925


Jag talar om Svenska Turistföreningen-STF- som firar sitt 130-årsjubileum just i år. På biblioteket hittade jag (ganska undangömt i magsinet) hela 1935 års årgång av STF:s tidskrifter i bunden form. Då var det de första femtio åren man ville hylla.  Tänk att den här boken har klarat sig undan utgallring/bortforsling (det är också värt att fira)- en gång var den nr 281 på Törringe folkbibliotek. (Törringe ligger i närheten av Svedala).

"De som äro intresserade för bildandet af en allmän Svensk Turistförening, behagade sammanträda till konstituerande möte Fredagen den 27 Februari 1885 kl. 5 e.m. i stora salen å Stadshotellet."

Det var i Uppsala det hela började och det var under en brytningstid mellan gammalt och nytt resande. Man for inte längre "på tur" med häst och vagn i samma utsträckning- järnvägarna bredde ut sig och även ångbåtstrafiken fick allt flera kunder. Norrland var dock ett i mångt och mycket oskrivet blad för de flesta resenärer- år 1881 kunde man inte komma längre än till Ånge med tåg och man trodde att Sulitelma var Sveriges högsta fjäll.

Att kuska runt på cykel (eller velociped) var inte tillrådligt- "cyklarna voro på denna tid av den livsfarliga typ, som hade tramporna fästade vid det jättestora framhjulet och vars för skams skull medsläpande bakhjul icke bildade tillräckligt motvikt för att förekomma, att det obetydligaste hinder i vägbanan åstadskom en katastrof.". Snart kom dock den så kallade "kängurumaskinen" med likstora hjul och några år senare fattade man fördelen med luftfyllda ringar på cykeln.

Genom de här gamla tidskrifterna från 1935 (och främst då jubileumsnumret från februari) kan man göra en alldeles utomordentligt intressant resa genom ett annat Sverige. Här berättar Sigfrid Siwertz om turistföreningens fjällstugor, Axel Romdahl skriver om svensk natur i svensk konst och man ska absolut inte glömma att snegla på alla annonser i kanten- de är nog så viktiga för att illustrera tiden.

Reklam görs bland annat för den nya Rollericordkameran.

Visst har gamla böcker ett stort värde!

På resande fot med August

Fotosjälvporträtt av August Strindberg

I biblioteksmagasinen göms bokskatterna. Jag hittade en liten nätt volym "Bland franska bönder" (August Strindberg) utgiven i Delfinserien (Bonniers förlag) år 1973. Fantastiskt att den boken har överlevt alla utrensningar. Strindberg skrev sina tankar och betraktelser mellan åren 1885 och 1886 och i originalupplagan fanns en erinran av författaren. Den hade följande lydelse:

Föreliggande studier, som delvis varit tryckta i utländska tidningar, samlades och nedskrevos åren 1885 och 1886. Förhållandena hava sedan dess förändrat sig i några avseenden, varigenom arbetet skall förefalla okorrekt i uppgifter, om icke läsaren erinrar sig tidpunkten för dess uppkomst.

Här kan man läsa Jenny Dambergs artikel om att resa i Strindbergs spår (Svenska Dagbladet).

Delfinserien minns jag mycket väl- en riktigt fin serie var det- tyvärr gick den i graven för ganska många år sedan nu. För den som vill botanisera bland idel intressanta titlar länkar jag till Wikipedias artikel här.

Nu ska jag resa till Frankrike!

Från magasinet- ännu ett fynd

På fotot (som tagits av Ulf Stråhle) journalisten och författaren Nils-Olof Franzén (1916-1997). Mest känd lär han vara för sina barnböcker om Agaton Sax (och de finns fortfarande i de ordinarie bibliotekshyllorna)- däremot är hans väldigt fina och högst intressanta "Undan stormen - Sverige under första världskriget" förpassad till magasinet. För mig gjorde det ingenting för jag brukar hålla till där inne och böka runt (som ett tryffelsvin)- oftast hittar jag de där tryfflarna också och just Franzéns krönika är verkligen en sådan.

Illustrationerna är många och har valts med omsorg och dessutom har kulturen fått sin alldeles egen nisch i den här boken som ändå bara spänner över åren 1914-1918. Det var dock en svår och omvälvande tid för Sverige (och naturligtvis än mer för andra länder i världen).

"Där låg Sverige, den hundraåriga fredens land.---- 1914 bodde närmare 5,7 miljoner människor i Sverige. Folkmängden hade ökat med 10 procent sedan sekelskiftet. Under samma tid hade Stockholms folkmängd växt med nära 30 procent och omfattade nu 386 000 människor. Både Malmö och Göteborg hade ökat med inemot 40 procent."

Böcker som kom ut år 1914 var (bland andra) Ester Blenda Nordströms " En piga bland pigor" (och den har ganska nyligen kommit ut i ny utgåva) och Pär Lagerkvists "Motiv". "Motiv" innehöll både vers och prosa - Franzéns beskrivning: "högtidlig enkelhet men också chockartat våldsamma kontraster", Omslaget till förstaupplagan hade gjorts av Isaac Grünewald.. (Man kan få betala upp till 1000 kronor för originalutgåvan av den boken( i gott skick) idag.

En annan författare som lät höra av sig under året var Selma Lagerlöf och då med Kejsaren av Portugallien. (Albert Engström stod för omslaget).

Sommaren år 1914 var osedvanligt solrik och varm och så här skaldade Jeremias i Tröstlösa:

I söder och i öster
det sorlar glada röster.
Från klipporna vi hoppa
att vår lekamen doppa.
Vi oss på klippan steka
och låta solen smeka.
Långt ut stå fiskarsegel
på havets stora spegel
och ångare med rökplym svart
de gå- jag vet ej vart.



Så avbröts idyllen. Den 2 augusti klockan halv tre på eftermiddagen ringde plötsligt alla Sveriges kyrkklockor. Det kallades till mobilisering.

Sverige deltog aldrig i kriget men befolkningen kom ändå att drabbas svårt.

Magainsfynd

Vivi Täckholm Foto: Staffan Nordstedt


När jag tröttnar på bruset från alla bästsäljare och "den- måste- du- läsa- böcker" drar jag mig in till bibliotekets tysta och svala magasin. Här finns de verkliga bokfynden och ständigt hittar jag något nytt bland det gamla. Idag botaniserade jag under varianter av N. (De blev sedan en Ua också men det tar vi vid ett annat tillfälle).

Jag är gammal nog att minnas TV-program om och med Vivi Täckholm  (1898-1978). Hon var   en mycket framstående botanist och hon skrev också en mängd böcker. Egypten blev hennes nya hemland (ett land hon älskade).  Den kärleken har hon skrivit om i "Egyptisk vardag" (1966, Generalstabens litografiska anstalts förlag).

" I denna bok har jag velat ge några glimtar av vardagsmiljö i det land som blivit mitt andra hem genom att berätta om människor vars problem och glädjeämnen jag delat, om ett folk jag kommit att älska allt mer och mer genom åren".

En ung Karen Blixen.

Jag hittade också "Skuggor på gräset" av Karen Blixen (1960 och utgiven på Albert Bonniers förlag). Boken innehåller fyra berättelser- handlingen är mestadels förlagd till Kenya.

Två böcker av två kvinnor som är värda all uppmärksamhet och många läsare.