Ingeborg Drewitz- en bortglömd författarinna?

"Nuet var i går"- den enda av Ingeborg Drewitz böcker som finns i svensk översättning. (1981). Den finns tillgänglig på tio bibliotek- det är inte mycket. Jag tänker försöka läsa- för jag tycker inte att hon bara ska få vara en "ängel på vinden".

I "Nuet var i går" ställer Drewitz två centrala frågor : "Vem har ägt sitt eget liv? Och på vems bekostnad?". "Nuet var i går" är en familjekrönika där sex generationer får komma till tals. Huvudpersonen är journalisten Gabriele som får uppleva depressionen, Hitlers maktövertagande, kriget och sammanbrottet, Tysklands delning och sedan också 60-talets ungdomsrevolt. Världshändelser och familjeliv blandas.

Jag citerar Synnöve Clason: "Med plågsam tydlighet skildrar Drewitz en kvinnas obotliga ensamhet i den egna familjen, trots vårdnad om man och barn, trots uppbrott och återkomst. "

Frauen schreiben (Kvinnor skriver)

Jag läser vidare i "Ängeln på vinden" och hittar en hel liten essä om boken ovan "Frauen schreiben"(en samling författarporträtt)- den kom ut 1979 och finns inte i svensk översättning. Lite lästips hittar man - författare som kanske inte är så kända idag- men ändå väcker nyfikenhet.

-

Namn som Barbara Frischmuth (Österrike), Karin Struck, Brigitte Schwaiger och Verena Stefan. Den enda jag känner igen (och har läst är Struck).

Av Barbara Frischmuth finns två böcker översatta :Skuggan försvinner i solen (1974) och Bindningar (1983 )

Karin Struck (1947-2006) blev mycket uppmärksammad för romanen "Modern" som kom i svensk översättning år 1975. Det var hennes andra roman och Synöve Clason skriver så här: "Struck , ett friskt källsprång på Frankfurtmässan, skriver antilitteratur" och Clason kallar "Modern" för 70-talets svar på Ibsens Ett Dockhem. (huvudpersonen i "Modern" heter Nora).

-

Av Brigitte Schwaiger (1949-2010, Österrike) finns bara en roman översatt till vårt språk nämligen "Hur kommer saltet i havet" från 1979.

Den schweiziska författarinnan Verena Stefan (f. 1947) finns representerad på svenska med "Hudömsning" (självbiografiska anteckningar, dikter, drömmar, analyser ) från 1977.

Nog tycker jag att det skulle vara spännande att återknyta bekantskapen med 70-talet. Riktigt var jag ska börja vet jag inte men Marie Cardinal (som jag skrev om innan idag) känns som ett måste och Karin Strucks "Modern" är högt på min lista den också.

Nu ska jag läsa den här

Jag har haft boken i mina hyllor länge (den är från 1989) och jag har läst i den tidigare. Nu har jag tänkt mig att jag ska gå igenom den lite mera noggrant. Jag citerar från Synnöve Clasons

förord: "Den här klippboken med recensioner och andra artiklar från 70-och 80-tal har tillkommit för att dokumentera en historiskt sett unik samtidighet mellan en kvinnolitteratur som kallades "ny" och ett livligt intresse för äldre kvinnliga författare, deras verk och livsvillkor."

Här kommer det att bli många kära återseenden, tror jag.