År 1947 blev ett katastrofalt år för delstaten Maine. I juli började en torka som varade i över tre månader. Inte en droppe regn föll och värmen var tryckande. Så i oktober bröt helvetet löst. Små bränder låg och pyrde på många ställen och smått blev till stort. De södra delarna av Maine blev till ett rykande inferno och människor tvingades fly för sina liv. York County råkade värst ut.I Arcadia National Park brann fyra tusen hektar skog upp.
Anita Shreve har denna katastrof som bakgrund i romanen "The Stars Are Fire" och det hela börjar lovande med en beskrivning av ett kärlekslöst äktenskap och en kvinnas försök att hitta sin egen väg i livet. Grace är bara lite över tjugo, tvåbarnsmamma och med ett tredje barn på väg när branden gör henne och familjen hemlös. Gene, maken försvinner och antas vara död. En karismatisk konsertpianist dyker upp som gubben ur lådan och ljuv musik uppstår ( i dubbel bemärkelse). Det är här jag börjar tröttna på historien. Det blir allt mer "laved" ( konstruerat) och vad som kunde blivit en riktigt bra bok blir bara pekoral. Jag konstaterar- ingenting för mig. Behållningen av den här romanen är personporträtten i den första delen och beskrivningen av den ödesdigra sommaren av år 1947.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar