måndag 23 februari 2015

Om att skriva i skuggan av döden


Full many a flower is born to blush unseen
and waste its sweetness on the desert air. (Thomas Gray)


Han hette egentligen Bruce Frederick Cummings (1889-1919) men skrev sin dagbok under pseudonymen W. N. P. Barbellion.

Cummings blev bara 30 år gammal och han visste att hans liv skulle bli kort. Han började tidigt att skriva dagbok (han var bara 14 år gammal) .  Delar av dagboken finns översatta till svenska (och utgivningen är från 2005, senast).



Jag har valt att läsa på originalspråket och jag kommer att skriva mera om dagboken så småningom.

"The Journal of a Disappointed Man" var en av de böcker som hamnade i min brevlåda idag- och det ser ut som om veckan kommer att bli fylld av intensivt läsande. (mera engelsk medeltid och så lite Italo Calvino).

2 kommentarer:

Ivo Holmqvist sa...

The Journal of a Disappointed Man kom i mars 1919 - i oktober samma åt avled Cummings, i MS. Den flitige Algot Ruhe översatte boken tre år senare för Wahlström & Widstrand, som Ur en brutens mans anteckningar. Det är visserligen inte hela originalet, men han tog med H. G. Wells förord.

Cummings inspirerades av den ukrainska konstnären Marie Bashkirtseffs dagbok. Hon hörde liksom han till de unga döda och avled i tuberkulos 1884, bara 25 år gammal. Då hade hon hunnit författa sin omfångsrika dagbok och många brev. Om det har skrivits en hel del - mindre om hennes många målningar.

Matematikern Joel Schiff i Auckland som nyss publicerade en intressant bok om den alltför förbisedda nyzeeländska konstnären Grace Joel är nu i gång med en motsvarande om Marie Bashkirtseffs bildvärld.

Och en bok om Algot Ruhes essäer kommer snart på Carlssons, skriven av hans dotterdotter Margareta Dubois.

Ingrid sa...

Ivo Holmqvist: Tack för kommentaren och upplysningarna. Jag blir mycket intresserad av Algot Ruhes essäer.