Om översättningar

På bilden: Den helige Hieronymus

Länge leve alla översättare- dessa alltför ofta anonyma uttolkare av ord och tankar från främmande språk till det egna, mera välbekanta. Vad vore vi utan dessa ordkonstnärer? Jag sänder en tacksamhetens tanke idag och de flesta andra dagar med läsning på "schemat".

Idag läser jag ytterligare ett kapitel i Britt Dahlströms eminenta bok "Bara om böcker- ur litteraturens värld från Anonym till Översättare" (och- den här essäsamlingen finns fortfarande att köpa för bara några tior i internetbokhandeln). Och... ja...ni förstår säkert att jag har börjat bakifrån.

Det finns massor av språk på vår jord- cirka femtusen, läser jag. Det är verkligen en stor mängd. Givetvis behövs det då "förmedlare", mellanhänder. De allra första översättningarna gjordes av klassiska verk och översättarkårens skyddshelgon är Hieronymus (347-420). Om översättandets historia i Sverige (från medeltid och fram till 1900-tal) har Greta Hjelm skrivit- i "Gud nåde alla fattiga översättare" (Carlssons förlag, 1996). Här får man lära sig att bibelöversättningarna blev en riktlinje för språket på sin tid. År 1526 inleds det som kallas det "nyare svenska skriftspråket". På 1800-talet tog det verkligen fart med översättandet- nu började det bli populärt med "följetänger"och översättarna hade bråda dagar. Ibland när det var stormigt på havet uteblev en del leveranser- ja, då fick översättaren fylla ut handlingen. (Men man fick ta det lite försiktigt med påhitten).

Flera av 1800-talets översättare var mycket skickliga och deras arbeten har blivit odödliga. Här nämner Britt Dahlström CVA Strandbergs Byrontolkningar och CJ Backmans Dickensöversättningar. Wendela Hebbe fick försörja sig och sina barn som språklärare innan hon anställdes som journalist på Aftonbladet hos Lars Johan Hierta. Hon översatte verk av Prosper Mérimée, Bulwer Lytton och Charles Dickens. Carl August Hagberg är en annan mycket känd översättare (själv har jag stött på honom när jag försökte traggla mig igenom en del Shakespeare-dramer under studietiden).

Så citerar jag dessa tänkvärda ord från Britt Dahlström:" Översättare är betydelsefulla kulturförmedlare och det tror jag att de känner. Det är en yrkesgrupp som tycker om att tala om språk och litteratur. De reflekterar gärna över sin uppgift." Det talas om översättarens fyra dygder: " noggrannhet, känslighet, anspråkslöshet, djärvhet."

Jag tycker också att vi ska tänka lite på vad Greta Hjelm säger i "Gud nåde alla fattiga översättare": " De flesta översättare har nog upplevt, att ett fel på hundra sidor uppmärksammas mer än hundra sidor god översättning av herrar recensenter."

Jag sänder många tacksamhetens tankar till de översättare som har hjälpt mig att kunna ta del av världslitteraturens pärlor.