Den 17:e maj

Metta på bloggen Böcker,böcker, böcker vill att vi ska hylla norsk litteratur idag- och det tycker jag är en god idé (vi bör hylla den många andra dagar också).

Just nu skulle det räcka med att visa upp min önskelista hos AdLibris... den är nämligen nästan till 100 procent norsk . Efter tips från Bai på Boklesebloggen min lade jag snabbt upp Inger Hagerups "Så rart" som innehåller fina små dikter- barnverser får man väl beskriva det som. Just den boken hade jag i min hylla en gång för mycket länge sedan- (nu är den putz weg) och så fick jag en nostalgitripp som jag var tvungen att stanna kvar i.

Samtidigt fick jag ögonen på Inger Hagerups självbiografi: "Det kommer en pike gående"- en samlingsvolym barndom, ungdom och första vuxenåren. Jo, den vill jag läsa.

Jag läste för ett tag sedan om glömda litterära mästerverk (sådana finns det alltför många av) och ett av dessa var "Familjen på Gilje" av Jonas Lie.

Jag vill också framhålla Halldis Moren Vesaas- hon skrev de allra vackraste dikter.

Jag hoppas att den 17:e maj blir en solig och fin dag på de flesta platser både här och i firarlandet Norge!

Lyrik på en söndag- första anhalten på lyrikresan: Norge

Givetvis vill jag följa med på den resa Bai anordnar (Boklesebloggen min). Det första landet blir Norge- (det är snart den 17 maj!). Den poet jag väljer blir Inger Hagerup.

Inger Hagerup (1905-1985) har skrivit drama , lyrik, barnböcker... mest känd är hon här i Sverige för sina starka motståndsdikter från 40-talet. Inger Hagerup och hennes man var mycket aktiva i motståndsrörelsen och de tvingades fly till Sverige 1943. Från min skoltid minns jag den kända dikten "Aust-Vågöy" - den läste vi, den diskuterade vi och den mindes vi- för min generation kändes inte den här tiden så avlägsen och för mina föräldrars generation var kriget en mycket hemsk verklighet. Norge var grannlandet- och här utspelade sig fasansfulla scener.

Aust-Vågöy

De brente våre gårder.
De drepte våre menn.
La våre hjerter hamre
det om och om igjen.

La våre hjerter hugge
med harde vonde slag:
De brente våre gårder.
De gjorde det idag.

De brente våre gårder.
De drepte våre menn.
Bak hver som gikk i döden,
står tusener igjen.

Står tusen andre samlet
i steil og naken tross.
Å, döde kamerater,
de kuer aldri oss.

Den här dikten tröttnar jag aldrig någonsin på- och den kommer alltid- genom tiderna att tala med sin klara och starka röst- mot våld och förtryck.

Norges dag

Lycka till med dagen, säger jag! Jag firar med Henrik Wergelands dikt "For trykkefriheden"- (den skrevs år 1840 för en jubileumsfest till minne av boktryckarkonstens uppfinning- lika aktuell i dag).

-

Hvor trives noget godt og skjönt

og stort i tvang?

Qvael engen- graesset bli'r ei grönt;

bind örnen, dör den på sin pynt;

stands kilden, som med sang begyndt

har raskt sin gang,

og den en giftig sump vil bli'!

Naturen hader, staerk og fri,

al tvang.

-

Kan åndens kilder, tankens flugt

da tåle tvang?

Skal sandhed ikkun stråle smukt,

i eget hjerte indelukt

som jamrende Aladdins frugt

i hulen trang?

Nei, presse, löft din staerke arm!

befri alverden i din harm

fra tvang!