Om kvinnors villkor: Jag har läst en roman av Lillie Devereux Blake

Lillie Devereux Blake (1833-1913) blev snabbt bortglömd som författare. Ändå hann hon publicera sju romaner och många noveller och essayer, dessutom var hon mycket aktiv i kvinnorättsrörelsen (USA) under en stor del av sitt liv. Då är det desto mera glädjande att det nu går att få tag på i varje fall några av hennes alster i nytryck. Jag har läst romanen "Fettered for Life" som kom ut för första gången år 1874- och tyvärr kan man nog påstå att en hel del av det som står skrivet här är skrämmande aktuellt ännu.

"Fettered for Life" handlar om den unga, spirituella och "framåt"  Laura Stanley som kommer till New York för att söka lyckan. Redan första kvällen går det galet och hon måste övernatta i polisarresten. (Hon vägras nämligen husrum för att hon reser som "ensam" kvinna. Det går minsann inte för sig, det är suspekt. En mycket skrupelfri domare försöker värva Laura till sitt "harem" men hon går inte i fällan. Hon får bistånd från oväntat håll av en kvinnlig läkare som upplåter sitt hem och som dessutom hjälper Laura att skaffa inkomster genom privatundervisning i teckning. (Laura har konstnärliga anlag).

 Vi får följa Lauras väg genom den första tiden i storstaden- och vad hon ser och vad hon möter skildrar kvinnans villkor i allra högsta grad. Den här boken är synnerligen pedagogisk och man ska inte läsa den med våra "modernare" ögon för då kan man tycka att det är ibland bli väldigt övertydligt. Låter man sig däremot tas tillbaka till förra sekelskiftet går det alldeles utmärkt att följa Lauras väg med bekymmer och även en del glädjeämnen. Det är, kan man säga, en resa i alla de hinder och alla de fördomar som mötte en kvinna vid den här tiden.

Trots sina nära 400 sidor är boken mycket lättläst och kapitlen är föredömligt indelade och väl avvägda. Lillie Devereux Blake har genom sin berättelse om Laura Stanley lyckats mycket väl med att visa ett samhälle fyllt av orättvisor och kvinnoförtryck på massor av olika nivåer. På sin tid måste "Fettered for Life" har varit en verklig brandfackla och ett mycket viktigt inlägg i debatten om kvinnors rättigheter. Sammanfattningsvis kan jag säga att jag är mycket nöjd med att ha stiftat bekantskap med Lille Devereux Blakes författarskap.

Lillie Devereux Blake

Hade hon stannat kvar i sin födelsestat, North Carolina, hade hon säkert blivit en "southern belle"- Lillie Devereux (1833-1913). Nu hände det sig dock så att hon vid unga år kom till Connecticut i stället och dessutom fick hon en god utbildning (jämfört med många andra kvinnor vid den här tiden).

Jag läser i Elaine Showalters omfångsrika litteraturhistoria (över amerikanska författarinnor) och fastnar för just Lillie- eller som hon egentligen hette Elizabeth. Lillie Devereux gifte sig tidigt (och dessförinnan hade hon "jagats" av många unga män- hon såg nämligen mycket bra ut. )Äktenskapet blev inte särskilt lyckat och maken dog (det ryktades att han tog sitt eget liv) redan 1859. Lillie blev ensamstående med två små barn och det gällde att försörja sig. Det gjorde hon genom att skriva- och hon var flitig med pennan. Tidningsartiklar, noveller och också romaner producerades och mest känd blev romanen "Fettered for Life" som kom ut 1874.

Den amerikanske litteraturkritikern David S Reynolds har kallat boken "The most comprehensive women's rights novel in the nineteenth century".

Det går att få tag på "Fettered for Life" fortfarande för den finns i nya utgåvor. Däremot kan jag inte se att den översatts till svenska. I romanen skildras tre kvinnors öden och de vävs samman på ett ,som jag förstår, mycket spännande sätt. Tydligt och ingående visar Devereux hur kvinnor diskrimineras i samhället - jag föreställer mig att den här berättelsen har varit lite av en brandfackla en gång.

Jag hade inte hört talas om Lillie Devereux innan jag läste Elaine Showalters bok- jag tänker försöka råda bot på min okunskap genom att läsa "Fettered for Life" (som inte är någon särskilt lång roman- lite över 200 sidor).

Lillie Devereux (som gifte om sig så småningom) var en ivrig förkämpe för kvinnlig rösträtt och under flera år var hon president i New York City Women's Suffrage League.