Visar inlägg med etikett Heinrich Heine. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Heinrich Heine. Visa alla inlägg

torsdag 24 maj 2012

Heine vid Teutoburgerskogen

Teutoburgerskogen idag (lånat foto)

Den besegrade Varus (statyn står i den tyska staden Haltern am See) (fotot är lånat)

Omkring år 6 blev Publius Quinctilius Varus guvernör av Germanien som nyligen hade blivit en del av romerska riket. Några år senare (cirka år 9) ledde Varus tre av sina legioner in i den täta Teutoburgerskogen- syftet var att kväsa de upproriska germanerna som alls inte ville ha något romerskt styre. Det slutade mycket illa för Varus och de tre legionerna mosades; blev helt utplånade. Germanerna leddes av Hermann (och Varus tog livet av sig på slagfältet).

Heinrich Heine ägnar "Caput XI" i sin "Deutschland - Ein Wintermärchen" åt Hermann (ofta numera lite vanvördigt kallad "Herman the german"). Han är inte särskilt imponerad över de nationalistiska känslor som Hermanns dåd framkallar och han raljerar väldigt över ämnet med fokus på "Hur skulle det varit om vi förblivit under romerskt styre". Jo, summerar Heine - nu är vi tyska och "Der Esel heisst Esel, nicht asinus und die Schwaben blieben Schwaben". (Esel= åsna). Tänk vilken tacksamhetsskuld vi har till Hermann, avslutar han.

Han skulle också kunna summera härligheten med "skit la même" (för att uttrycka det hela lite grovt).

Hermann

Jag kommer att fortsätta min tillfälligt avbrutna resa i Tyskland med hjälp av Heinrich Heine och hans vintersaga. Snart blir det dags för Hermann och hans kamp mot romarna. Jag misstänker att Heine har sin egen syn på slaget i Teutoburger Wald.

måndag 14 maj 2012

När det dansades cancan i Köln

Tavlan är målad av Jean Beraud.

Fast cancandansen i Köln var av helt annat slag och den ägde rum på annat sätt. Jag fortsätter resan tillsammans med Heinrich Heine och i Köln brinner verkligen hans penna. Hit anländer han sent en kväll, äter äggkaka med skinka, drabbas av svår törst och dricker för mycket rhenvin- och så väller bilderna fram.

I Köln, säger Heine, härskade en gång mörksens män och nunnor och munkar dansade sin "medeltids-cancan". Kättarbålen steg mot skyn med höga flammor samtidigt som man sjöng kyrie eleison.

Kölnerdomen under uppförande anno 1856

Månen lyser upp Kölns gator i mörkret och se! Här skådar författaren Kölnerdomen som avtecknar sig som ett djävulens verk - i svart. Domen började uppföras under 1200-talet men den stod inte färdig förrän 1880. Heines syn har säkert motsvarats av den på bilden ovan. Heine  skriver:

Ja, kommen wird die Zeit sogar,
Wo man, statt ihn zu vollenden,
Die inneren Räume zu einem Stall
Für Pferde wird verwenden.

(Han hoppas att den blivande domen ska användas stall för hästar i framtiden).

Heine vandrar vidare och kommer fram till Rhen och där passar han på att gissla diktaren Niklas Becker som blev mest känd för sina nationalistiska versrader om floden.

Sie sollen ihn nicht haben
den freien deutschen Rhein
ob sie wie gierige Raben
sich heiser danach schrein.

Dumheter och idiotier, tycker Heine - "Das dumme Lied und der dumme Kerl!

Efter att ha öst sin galla över Köln, kyrka och nationalism fortsätter Heine sin resa med diligens till Hagen.

söndag 13 maj 2012

Tyskland- en vintersaga

Det är naturligtvis Heinrich Heines satiriska diktepos det handlar om. Ovan orginalutgåvan från 1844 (själv får jag hålla mig till en ilsket gul Reclamvariant). Det finns två svenska översättningar också- en från 1919 (Hjalmar Söderberg) och ett nytryck från 1982.

Vintersagan är elakt rolig och mycket lärorik. Jag har fastnat i Aachen som är första anhalt på den tyska sidan av gränsen (Heine reste in från Belgien).


En modern (lånad) vy över Aachen- staden brann ner så gott som helt år 1656 och i vår tid raserades massor av byggnader under andra världskriget.


Heine beger sig först till den stora domen - och här kan man beskåda Carolus Magnus grav. (Karl den store). Heine skräder inte orden- (han säger att det gäller att inte förväxla denne Karl med Karl Mayer som bor i Schwaben och dessutom tycker Heine att Aachendomen är en förfärlig plats att ligga begraven i- då vilar han hellre som obemärkt poet "i Stukkert am Neckarstrome" och "Stukkert är Stuttgart på schwabisk dialekt.)

Han fortsätter att gissla preussarna och deras militarism (de gråa kapporna som bärs har röda kragar- och det symboliserar franskt blod). Aachen är en trist stad, enligt Heine och militärerna går runt på sitt stelbenta sätt "som om de hade svalt de käppar som man hade pryglat dem med". Hela diktavsnittet är enda stor bredsida mot de preussiska idealen.


Ett ungdomsporträtt av Heine.

Under nazitiden i Tyskland forslade man bort och förstörde alla statyer av Heine och hans böcker brändes på bokbålen år 1933 och visade tragiskt nog att Heine hade alldeles rätt när han yttrade "Varhelst man bränner böcker kommer man förr eller senare att bränna människor".


Jag tänker fortsätta min resa tillsammans med Heinrich Heine ett tag till.

måndag 22 november 2010

Heinrich Heine-i svensk översättning

Den här boken är nu min- den damp ner i lådan i förmiddags (från AdLibris). Nils Johansson har översatt och tolkat flera av Heinrich Heines dikter- dessutom har han skrivit fina kommentarer och förklaringar. Priset är överkomligt- lite över 100 kronor.
-
Här Heines gravskrift på gravvården i Paris (Cimitière Montmartre):
-
Var blir vilan en gång funnen,
för den vandringströttes stoft?
Under Söderns palmer vunnen,
invid Rhen bland lindars doft?
-
Grävs jag ned i ökensanden
någonstans av okänd hand?
Eller jordas jag på stranden
av ett hav i vindströdd sand?
-
Lika gott! Guds himmel vinkar
lika vänligt där som här,
och som gravars lyktor blinkar
nattens hela stjärnehär.

fredag 12 november 2010

Lorelei (Ich weiss nicht was soll es bedeuten...)

Kanske den mest kända av Heines dikter-här framförd av Peter Schreier.

En tysk poet- still going strong

Heinrich Heine (fast han hette egentligen Harry- inte Heinrich) 1797-1856. Av judisk börd men konverterade till protestantismen- född i Düsseldorf och död i Paris där han ligger begraven på Cimitière Monmartre.
-

Poeten med den genomträngande blicken och den skarpa intelligensen- vän med både Marx och Engels- oberäknelig och lojal på en gång. En motsägelsernas man. Hans böcker förbjöds redan på 1830-talet i bland annat Preussen. Hundra år senare brändes de på nazisternas bokbål. Heines ord :"Varhelst man bränner böcker kommer man förr eller senare att bränna människor" kunde inte varit sannare.


-

Här min ilsket gula Reclam-utgåva av Heines "Tyskland en vintersaga" ackompanjerad av Göran Palms svenska variant.

-

Tyskland, en vintersaga skrevs år 1844 och det är en lång verssatir- Heine reser genom Tyskland och skriver ner sina intryck. Pennan är mycket vass. I vers nummer elva till exempel skriver Heine om slaget vid Teutoburger Wald ( där "Herman the German" nedlade tre romerska legioner anförda av Publius Quinctilius Varus. )

-

"Gottlob! Der Hermann gewann die Schlacht,

Die Römer wurden vertrieben,

Varus mit seinen Legionen erlag,

Und wir sind Deutsche geblieben.!

Wir blieben deutsch, wir sprechen deutsch,

Wie wir es gesprochen haben;

Der Esel heisst Esel, nicht asinus (Esel = åsna)

Die Schwaben blieben Schwaben."

-

En länk till en engelsk översättning av den oerhört starka dikten "The Silesian Weavers"- här.


På svenska finns "På sångens vida vingar"- utgiven på Atlantis förlag. För 119 kronor kan man ta del av något av det bästa som världslitteraturen har att erbjuda.