Fjälluggla. Foto: Bert de Tilly
Harfang des neiges- på franska har den ett poetiskt namn, denna mäktiga fågel. En nattens fågel och en fågel som för tankarna till de stora öppna, vita vidderna.
Om möten med fjällugglor och många andra bevingade skönheter kan man läsa i Torsten Green-Petersens ”Fågelns blick”. Fågelskådare är ett intensivt släkte och jag råkar bo på en plats dit de vallfärdar minst en gång om året - i september månad invaderas nejden av de där förståndigt klädda människorna som alla bär på stora kikare och ofta också rejäl kamerautrustning. Mitt eget förhållande till fåglar är gott. Jag uppskattar deras närvaro för att uttrycka det kort och koncist ( möjligen med undantag för vissa mycket påträngande kråkfåglar) men jag ”letar inte upp dem”. Jag är en lat fågelvän och låter mig hellre guidas in i den bevingade världen med hjälp av böcker och i ”Fågelns blick” kan jag resa till Spanien, Ungern och ett isande kallt Kanada utan att behöva lyfta på baken ens. Torsten Green-Petersen skriver poetiskt och vackert och fotografierna är svindlande vackra - jag försjunker in i bilderna och drömmer om den tid då stortrappen ännu häckade här på vångarna där husen numera står tätt.
Stortrapp. Foto: Francesco Veronesi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar