Poeter tänder bara lampor. Dikter av Emily Dickinson

I den här vackra volymen ryms trettiotvå dikter  av Emily Dickinson, kärleksfullt och pietetsfullt översatta av Ann-Marie Vinde (originaldikterna är inkluderade). Att översätta lyrik är en oerhört svår konst och Emily Dickinsons dikter är speciella i sig. Jag är därför fylld av beundran inför Ann-Marie Vindes arbete och alla lyrikälskare borde få sitt lystmäte med den här samlingen. Jag uppskattar också de utförliga förklaringarna av både skrivtecken och uttryckssätt jämte slutordet "översättarens många överväganden".

Dikterna har delats in i fem avdelningar och jag blir alldeles extra förtjust i den första, den som har fått rubriken "Diktande" ( de övriga fyra är "Ett stort och ett svagt jag, Våndor, Inlevelse och utlevelse och I naturen").

Emily Dickinson behöver ingen närmare presentation men några få rader ändock. Hon levde mellan 1830 och 1886 och hela tiden i Amherst, Massachusetts. Dickinson föredrog den tillbakadragna tillvaron och de vänskaper hon hade formades främst genom brev. Under sin relativt korta levnad hann hon skriva nära 1800 dikter och bara ett fåtal blev publicerade. Det var systern Lavinia och vännerna Thomas Higginson och Mabel Loomis Todd som tog sig an den efterlämnade skatten och såg till att Emilys verk inte blev bortglömt.

"Poeter tänder bara lampor-
de själva - slocknar---

Fortsättningen på dikten talar dock ett mera optimistiskt språk och poetens rader kan komma att spridas ut likt solens stålar- genom århundraden. Med den här fina samlingen kommer poeternas himmel att stråla klarare. "Poeter tänder bara lampor" har getts ut av förlaget Bokverket.