Jag brukar inte vilja äga filmer (DVD)- för det mesta ser man dem en enda gång och sedan står de där bara och samlar damm. Det är oftast enklare och bättre att hyra eller låna på biblioteket. Men... när det gäller de där speciella filmhändelserna gör jag undantag och Steven Spielbergs "Lincoln" hör till dem.
"Lincoln" är verkligen ingen vanlig film men vill man ha action ska man leta efter något annat. Den baserar sig på Doris Kearns Goodwins bok "Team of Rivals", en rejäl klump på nära 1000 sidor. Kearns Goodwin är en mycket duktig historiker och hon har noga letat i källorna för att få fram en så nyanserad bild som möjligt av Abraham Lincoln och männen runt honom. Titeln "Team of Rivals" kommer sig av att flera av de män som Lincoln kom att omge sig med tidigare varit hans rivaler när det gällde kampen om presidentposten år 1860.
Man behöver absolut inte läsa boken för att ha behållning av filmen men jag tyckte själv att jag visste alldeles för lite om männen i kulisserna och historien om det trettonde konstitutionstillägget (det som gjorde slaveriet olagligt). Det är nämligen den historien som Spielbergs film berättar om. Boken har jag haft i min hylla ganska länge och det känns bra att jag äntligen har börjat läsa (även om jag inte tänker attackera alla kapitel just nu).
Lincolns arbete med att lyckas ro det trettonde tillägget i hamn var tidvis en ren mardrömshistoria- han behövde en 2/3 majoritet i representanthuset för att få igenom förslaget. Det skulle inte gå utan ett antal röster från motståndarpartiet (demokraterna).
Secretary of State Seward, Representative John B. Alley and others were instructed by Lincoln to procure votes by any means necessary, and promised government posts and campaign contributions to outgoing Democrats willing to switch sides. Ashley, who reintroduced the measure into the House, also lobbied several Democrats to vote in favor of the measure. Representative Thaddeus Stevens commented later that "the greatest measure of the nineteenth century was passed by corruption, aided and abetted by the purest man in America." (Texten är tagen från Wikipedia- Mer finns att läsa HÄR.)
Att Lincoln hade humor och att han var en fantastiskt skicklig talare är ingen nyhet och Spielberg visar också på Lincolns stora passion: anekdotberättandet. Här ska jag återge en av anekdoterna som finns i boken (och som också har fått sin rättmätiga plats i filmen) och den som inte tål att läsa det grovkorniga får hoppa över de kommande raderna.
Nu förflyttar vi oss till tiden strax efter det amerikanska frihetskriget och huvudpersonen är krigshjälten Ethan Allen.
"War hero Ethan Allen had occasion to visit England, where he was subjected to considerable teasing banter. The British would make fun of the Americans and General Washington in particular and one day they got a picture of General Washington and displayed it prominently in the outhouse so Mr Allen could not miss it. When he made no mention of it, they finally asked him if he had seen the Washington picture. Mr Allen said, "he thought that it was a very appropriate place for an Englishman to keep it. Why, they asked, for said Mr Allen there is nothing that will make an Englishman shit so quick as the sight of General Washington."
Spielbergs film kan man se många gånger för den är så lärorik och så är skådespelarprestationerna inte av denna världen heller. Jag tyckte t ex att Tommy Lee Jones i rollen som den mycket drivande abolitionisten Thaddeus Stevens var något alldeles extra.
Mycket arbete för en viktig reform men det kom att ta väl över hundra år till innan man ens kunde skönja slutet på början.
