Han skriver verkligen trevligt, Palle Lauring och just nu läser jag om hans strövtåg i Skåne- som faktiskt finns i svensk översättning. Lauring har lagom distans till det han ser och upplever och dessutom kryddar han med en rejäl portion humor. Om Landskrona tycker han inte ” Landskrona er ikke nogen spaendende by” konstaterar han. Kort och gott. ( Jag instämmer helt). Färden går därför snabbt vidare till Ven, ön som Karl Gustav hotade sig till i Roskildefreden ” får jag inte Ven bryter jag freden” och jo, han fick Ven och så bröt han freden. Ven handlar givetvis mest om Tycho Brahe och hans Uranienborg, ett Uranienborg som vid tiden för Laurings resa bara bestod av ” et hul i jorden” - Tychos beskyddare och främste gynnare var kung Frederik II och när han efterträddes av sonen Christian ( nr 4) blev det andra tider. Dessförinnan hade dock astronomen ( som också var astrolog) ställt horoskop för nytillskottet och kunnat utläsa att denne skulle bli ” kysk”. Jo tack. ” Der har varet støv i kikkerten” konstaterar Lauring. Tycho Brahe tvingades bort från Ven år 1596 och Lauring berättar om en man som egentligen varken var dansk eller svensk utan snarare en världsmedborgare.
” Stille går man i båden og ser den lille smilende sommerø glide agterud i sin ensomhed i det aftenlyse sund. Vi har ingen lod eller del i hans aere som danskere. Måske som mennesker, hvis vi vil.”
Tycho Brahe. Målningen finns på Skoklosters slott.
1 kommentar:
promenerade förbi Brahe varje dag efter skolan
Skicka en kommentar