Bland okapis och tapirer

Tapir

Man ska inte skjuta upp till morgondagen det som göras kan idag. Ett bra ordspråk som jag önskar att jag hade åtlytt vad gäller den planerade turen till Nivå och Nivågårds konstmuseum på andra sidan sundet. Redan i februari öppnades en specialutställning med väl utvalda verk av Hans Scherfig. Scherfig (1905-1979) började sin bana som konstnär och övergick sedan också till författande - fram till i juni visas nu hans praktfulla målningar av exotiska djur på savann och i urskog. Här trängs tapirer i blått med okapis, elefanter och giraffer och det är färgsprakande och vänligt på en gång. Tyvärr går det inte att se utställningen i verkliga livet - det satte viruset ”p” för och dessutom är gränsen stängd. Återstår virtuell verklighet och den får jag nöja mig med och samtidigt svära över min senfärdighet. En guidad tur med muséets egen ciceron finns tillgänglig och den rekommenderas varmt.

Henri Rousseau ( le douanier) var en inspiration för Hans Scherfig.

Samtidigt tar jag fram romanen ” Det forsømte forår” från hyllan. Inledningen hör till en av litteraturhistoriens mera kända ” For en del år siden døde en aeldre mand på Østerbro efter at have spist en maltbolsje.” Det forsømte forår” som kom ut 1940 är Scherfigs mest berömda bok och jag läste den för första gången i ett enmanstält en regnig midsommar i Randers. Jag känner fortfarande stor tacksamhet gentemot stadens bokhandlare som rekommenderade boken den gången för många år sedan nu.