Två flugor i en smäll- en nobelpristagare från Danmark

Tema danskt (nordiskt) och tema nobelpristagare- vad kan passa bättre då än att läsa något av Johannes V Jensen?

Johannes V Jensen (1873-1950) tilldelades Nobelpriset i litteratur år 1944 med motiveringen: För den sällsynta kraften och frodigheten i hans diktarfantasi, förenad med vittfamnande intellektualitet och djärv, nyskapande stilkonst.

Johannes V Jensen föddes i Himmerland- den nordligaste delen av Jylland- det sägs att just från Himmerland (eg. Kimberland) ska de första germanerna ha utvandrat: kimbrerna invaderade ett hundra år f. Kr. det romerska riket. Detta satte författarens fantasi i rörelse och en av hans romaner har också fått titeln: Cimbrernes tog.

I (nät)bokhandeln kan man fortfarande inhandla den kanske mest kända av Jensens böcker: "Himmerlandshistorier". Biblioteken och antikvariaten torde ha mycket att välja på i svensk översättning.

Mitt exemplar av "Dr. Renaults frestelser" är tryckt 1935 och har översatts av ingen mindre än Sven Stolpe. Redan då talades om att detta var ett verk i Nobelprisklass. Jag har inte läst "Dr Renaults frestelser"- nu är det kanske dags.....

Tema Norden: Danmark

Av de nordiska böckerna i mina hyllor är (förutom de svenska, så klart) de danska i klar majoritet. Jag ska ta fram några av mina favoriter- och jag börjar med Tove Ditlevsens två romaner "Man har gjort ett barn illa" (från 1941) och "Barndomens gata" (från 1943). Ditlevsen skriver om människors utsatthet och ensamhet.

Tove Ditlevsen fick själv ett mycket svårt liv som hon ändade för egen hand bara 58 år gammal (år 1976). Hon blev en av Danmarks allra mest folkkära författare och till hennes begravning kom hundratals människor för att visa sin sorg och vördnad.

Under tjugo år hade författarinnan en egen spalt i tidskriften Familie Journalen där hon svarade på läsares olika frågor om problem. Om sitt eget mycket komplicerade liv berättade hon ärligt och öppenhjärtigt.

Tove Ditlevsen växte upp under fattiga omständigheter i en liten lägenhet i stadsdelen Vesterbro i Köpenhamn. Hennes far (som var pannskötare) var ofta arbetslös och det var svårt att få pengarna att räcka till. Tove hade ingen möjlighet att fortsätta skolan efter 14 års ålder- hon fick arbeta på kontor för sin försörjning. Hela tiden drömde hon om att bli författare. År 1937 (då var hon ännu tonåring) lyckades hon få en dikt publicerad i tidskriften "Vild Hvede"- och två år senare är hon gift med tidskriftens redaktör och hennes första diktsamling "Pigesind" blir mycket framgångsrik. Hon fortsätter att skriva romaner och noveller. Hon var gift fyra gånger och hon led svårt av depressioner hela sitt liv.

(Källa: Björn Fischels förord till "Man har gjort ett barn illa" utgiven av En bok för alla, 1987)

Så här skriver Tove Ditlevsen i sitt förord till Barndomens gata: "Barndomens gata släpper inte så lätt sitt tag, för den äger också en mörk och hemlighetsfull charm. Så här talar den till mig i en dikt:

Jag är din barndoms gata,

jag är ditt väsens rot,

jag är ett bultande hjärta

i allt som du längtar mot.