En spännande berättelse

Jag förstår att Hillary Jordan vunnit pris för den här boken. Handlingen i kort: Laura, som är van vid stadsliv tvingas mer eller mindre mot sin vilja att flytta med sin make Henry till en
bomullsfarm i Mississippideltat. Året är 1946 och skuggorna över "The Deep South" är långa och mycket mörka. Farmen är förfallen och omodern. Till råga på allt flyttar också
Lauras rasistiske svärfar med familjen. Till persongalleriet fogas även Henrys bror Jamie och Ronsel Jackson- son till en svart familj som är "sharecroppers" och bor på farmen. Ronsel är hjälte från andra världskriget- men Mississippi har inte ändrats under de år han varit i Europa. De här personerna blir mycket inblandade i varandra och spänningen stiger med var sida. Hilary Jordan är en fantastisk berättare- den här boken hade jag svårt att släppa ifrån mig. (Den finns ännu inte i svensk översättning.)

Utdrag från boken: " This is the loins of the land. This lush expanse between two rivers, formed fifteen thousand years ago when the glaciers melted, swelling the Mississippi and its tributaries until they overflowed, drowning half the continent. When the waters receded, settling back into their ancient channels, they brought a rick gift of alluvium stolen from the lands they'd covered. Brought it here, to the Delta, and cast it over the river valleys, layer upon sweet black layer".

Från Carola Hanssons bok "Den älskvärde" : "Time present and time past, are both perhaps present in time future."

"... down the passage which we did not take, towards the door we never opened."

Boken bekskriver sökandet efter en far- vem han var- och hur han var. Det blir en färd genom många labyrinter. Lite grann som att öppna Pandoras box, tycker jag. Min egen reflektion är att det kan vara förenat med risker att leta efter sanningar. Är man beredd att ta konsekvensen? Hur hanterar man det man hittat? Boken väcker många tankar och jag tycker helt klart att den är läsvärd.

Dagens bok-bit

- tar jag från Hotakainens "Isakskatedralen"- en bok som jag inte riktigt uppskattade- med undantag av detta utdrag.

"Ryssland är nu en fungerande marknadsekonomi, på tio år har samhällssystemet blivit ett annat. Så det behöver bara dyka upp ett par färgglada kiosker i gathörnet och några västbilar i körbanan och de skriver att kommunismen är död. De dödförklarar en som ligger och rosslar. De jublar runt omkring eländet men ingen tänker på att kontrollera pulsen. De skriver om de nya affärslokalerna längs Nevskij Prospekt, om Palatsen som Putin har polerat upp, om restaurerade kyrkor och den nya Ladogajärnvägen. De räknar alla Audi, Mercedes och BMW, och med gälla utrop antecknar de varenda modeboutique och vartenda kafé på Nevskij Prospekt. De är uppblåsta parasiter som Putin slänger godbitar åt. Med den lystna munnen på vid gavel sväljer de allt de matas med. Deras slutsatser är sidenband som de väver till ett tyg att lägga över hela staden. Mitt Leningrad är inte deras Petersburg"