Liv och läsning

 

Eldkvarn brinner (1878). Målning av Gustaf Carleman.

Han såg Eldkvarn brinna från sitt lägenhetsfönster när han var tio år gammal. Bo Bergman hade ett gott minne och många år att fylla det med. Han blev nära 100 år gammal. Nu läser jag en del av dessa minnen i essäsamlingen/ memoarboken ”Liv och läsning” (1953). Det här är en bok som passar extra bra under rådande tider. Jag vet inte om man fortfarande läser Bo Bergmans dikter i den svenska skolan - kanske har lyriken ransonerats bort och fått ge rum åt något annat. Jag är tacksam för att ha varit med om en annan tid i vilket fall som helst. I ” Liv och läsning” finns mycken klokskap och många visa tankar och i ett av kapitlen kan man också läsa om Bergmans möten med både Strindberg och Brandes. Besvärliga och egensinniga herrar med divalater. Kapitlets rubrik är mycket passande: ”Audienser. ”. Ett annat kapitel handlar om böcker och läsning och nog känns det här citatet aktuellt:” Om böcker bara skrevs av folk som har något att säga! Men bokmarknaden upptas av folk som vill prata och tycker om struntprat.”

Bo Bergman var också en av de sista flanörerna och det är en sann njutning att få ta del av hans iakttagelser under de dagliga vandringarna. ” Liv och läsning” får stanna kvar på mitt läsbord. En tröst i svåra tider.

Hulemennesket

 

Motiv från norra Själland-av Johan Thomas Lundbye.

Hans liv blev mycket kort och hans död var tragisk. Johan Thomas Lundbye räknas som en av Danmarks allra främsta målare och i romanen ” Hulemennesket” tecknar författaren Peter Löhr ett porträtt av Lundbye med fokus på hans tid i Rom. Man skrev 1845 och den danska guldåldern hade nått höga höjder. I min hylla finns sedan en tid ”Seks år af et liv” som består av utdrag från Lundbyes dagböcker. I väntan på Löhrs roman läser jag om - och begrundar. 

Det kommer snart ytterligare en roman från konstens värld. Rakel Haslum Gjerrilds ” Adam i paradis” som handlar om Kristian Zahrtmann. Det finns en hel del att se fram emot!

Stjäla böcker

 

Eric Linklater är mest känd för ” Det blåser på månen” men han har skrivit oändligt mycket mer. Idag är han en ganska bortglömd författare trots sin stora produktivitet. Från en av mina bokhyllor har jag plockat ” Stjäla böcker” - en lockande titel på en novellsamling ( översatt till svenska år 1936). Linklater tillbringade många år på Orkneyöarna och de hade en mycket stor plats i hans hjärta. Novellen som inleder samlingen har titeln ” Midsommarvaka” och handlingen utspelar sig på den mycket lilla ön Eynhallow. Ett sällskap på sex personer beslutar sig för att fira midsommar här och så händer något mycket egendomligt. Linklater spinner sina berättargarn och det blir både dunkelt och skrämmande. Humor saknas inte heller - ja, nog är han en skicklig ordkonstnär.

Efter den här novellsamlingen blir det dags att ta itu med de romaner som pryder samma hylla. 

I Saturnus tecken

 

George Gordon Byron (1788-1824)

I marsnumret av tidskriften Lire- Magazine Littéraire läser jag om författare som hamnat i skuggan av planeten Saturnus - och drabbats av förbannelse. Så sägs det och i myten finns mycket att sålla ut och dyka ner i. Det kan kanske tyckas som om vissa poeter drabbats av ett speciellt hårt öde men jag tror att lidande är en del av skapandet. Listan i den långa artikeln är mycket omfattande och olika aspekter på sorg, lidande och elände diskuteras- också det faktum att många böcker/ manuskript gått förlorade. Lord Byrons självbiografi ( för att ta ett exempel) får vi aldrig läsa eftersom den blev lågornas rov - liksom Malcolm Lowrys ” In Ballast to the White Sea” och Bruno Schultz sista verk försvann i krigets kaos. Om dessa förlorade manuskript kan man läsa i Giorgio van Stratens ” In Search of Lost Books”. 

På resa med Betzy

 

Ibland kan det löna sig att söka genom bokhyllorna ordentligt. Ett helt oväntat fynd gjorde jag när jag hittade Thomas Dinesens novellsamling ” Syrenbusken” ( svensk översättning 1951). ” Syrenbusken” innehåller sju berättelser och jag citerar:” Med fem passagerare ombord stävar Betzy under kapten van Laars befäl uppför Röda havet, lastad med ris och jordnötter. Under den praktfulla, tropiska stjärnhimlen träder det förflutna fram i berättelser om egendomliga, dramatiska händelser, som på ett avgörande sätt gripit in i människoöden. Man lyssnar trollbunden till dessa sällsamma upplevelser, medan den afrikanska natten frammanat en förtätad stämning av orientalisk mystik”.

Thomas Dinesen var Karen Blixens sju år yngre bror och syskonen stod varandra mycket nära. Som 14-åring ingick Thomas en pakt med Karen om att ” finna faderns Gud, det stora i livet”. Det lyckades de med båda två och deras liv blev dramatiska och ovanliga.