om bokbloggare versus litteraturkritiker fortsätter och kommer med största sannolikhet att dyka upp både här och där under lång tid framöver. Här är ett inlägg från tidningen The Guardian och John Self.
Jag håller med John Self i mångt och mycket- tidningarnas kultursidor tar i allmänhet bara upp det allra färskaste, det alldeles mest nyutgivna och ofta ser man samma bok recenseras (om och om) i de flesta blad. Få titlar och mycket "hype". Det blir i alla fall jag rejält trött på.
" I worry about the good books being "overwhelmed" by the bad. But it seems to me that this is as likely to happen because of literary critics being required to review the latest title from a big literary name, irrespective of quality, as it is by a book blogger evangelising within their particular niche." (John Self).
Det är bra att debatten förs- den behövs.
Den talangfulle Mr Ripley av Patricia Highsmith
1 timme sedan
3 kommentarer:
Instämmer helt och fullt. Men å andra sidan kan det emellanåt vara bra att ha olika rescensenter att välja mellan. Min erfarenhet av litteraturkritik i Sydsvenskan resp tidningen VI är att samma roman kan få bra i den ena och mindre bra rescension i den andra. Allra viktigast är den relation jag som tidningsläsare skapar till litteraturkritikern. Och då blir det jobbigt när en kritiker slutar, som när Ann Heberlein slutade på Sydsvenkan.....men nu är hon tillbaka ibland. ;-)
jag tycker att bloggarna tar upp en hel del som man inte hittar på några kultursidor. jag läser gärna båda delarna. och jag vill läsa både nytt och äldre.
Lena: Sydsvenskan är också min morgontidning och jodå, det finns kritiker som jag uppskattar, tyvärr får de inte så ofta komma till tals.
Mrs C: Visst är det så. Jag hittar oftast betydligt mera som intresserar mig bland bloggare än på kultursidorna (som väl krymper ihop mer och mer, verkar det som. Illavarslande med SvD:s utveckling...). Jag läser mest äldre litteratur förstås men visst sneglar jag även åt nutid.
Skicka en kommentar