De brända böckernas dag

Det som hände i Tyskland (på många platser) i maj 1933 är ingenting att fira men väl att minnas. I dagens DN skriver Ola Larsmo om "Böckerna som brändes bort från historien" - och han hänvisar bland annat till Volker Weidermanns bok (Das Buch der verbrannten Bücher) om författarna som drabbades av nazisternas utrensningar och deras öde. På fotot ovan har jag lagt till Bradburys Fahrenheit 451 som väl torde vara bokbrännandets stora epos. En skrämmande historia om förtryck.

Den tyske författaren Erich Kästner var själv närvarande när hans böcker brändes den 10 maj år 1933- i Berlin. Då ropades det "Mot dekadens och moraliskt förfall! Framför allt var det väl Kästners "Fabian" som inte föll de styrande brunskjortorna i smaken.

I över 30 universitetsstäder brann bålen och raden av "otyska" och "dekadenta" böcker som slängdes i elden var nästan oändlig. Hemingway och Andersen-Nexö  (t ex) var bland de utländska författare som drabbades av nazisternas vrede.

En minnesplakett över bokbålen (den finns att beskåda i Frankfurt am Main) (Lånat foto).

Många tyska författare försvann in i glömskans mörker efter bokbrännandet- och Larsmos artikel handlar mycket om just detta. Han pekar också på att få av de brända författarnas böcker kommit i nyutgåvor- och jo, det gick således att döda både litteratur och idéer (citat: Larsmo).

Jag har haft en liten "serie" om de brända böckernas författare här på bloggen -  (det var under år 2011) och jag skrev bland annat några rader om Adrienne Thomas- en av dem som försvann in i glömskans mörker.

På ostfronten intet nytt

Det kunde förmodligen vara en alternativ titel till den tyske författaren Theodor Plieviers mest kända bok "Stalingrad". Plievier är så gott som total bortglömd idag och hans bok, som blev en storsäljare på sin tid och som finns översatt till nära 30 språk (inklusive svenska), lagras idag på biblioteksmagasin och antikvariat. I Tyskland finns en del nyare utgåvor förstås.

Plievier deltog (motvilligt) i första världskriget (i flottan) och sedan skrev han en kritisk bok (Kejsarens kulier) om sina upplevelser- när Hitler kom till makten kunde han inte stanna kvar i hemlandet utan flydde först till Frankrike och sedan vidare till Sverige för att så småningom bosätta sig ett tag i Sovjetunionen. År 1947 återvände han till väst.

På svenska finns "Stalingrad" (Berghs förlag, ny utgåva från 1974), "Moskva"(Berghs förlag, ny utgåva från 1975) även boken "Kejsarens kulier" (Forum, 1977) finns i svensk översättning.

"Stalingrad" och "Moskva" utgör två delar av en trilogi som även omfattar boken "Berlin".

Plieviers böcker brändes på de stora bokbålen i Tyskland i maj 1933.