Han finns inte med i Nationalencyklopedien (bokformen från 90-talet) och inte heller kan man hitta hans namn i Bonniers lexikon från 1960-talet. Napp får jag först i den gamla hederliga Svensk uppslagsbok från 1937. Alexandre Yersin slog inte på trumman för sig själv- han fick inga Nobelpris och han bodde långt borta från vimlets yra under en stor del av sitt liv. Då når inte berömmelsen "över alla berg". Orättvist tycker jag och jag läste Patrick Devilles mycket välskrivna och gripande romanbiografi över denne gåtfulle och enstörige man. (Plague and Cholera är titeln i den engelska översättningen).
De nio raderna i Svensk upppslagsbok lyder så här: Yersin, Alexandre, schweizisk läkare och bakteriolog (f.1863), arbetade från 1885 jämte Roux vid Pasteurinstitutet i Paris, där de gemensamt påvisade difteritoxinet (1888). Han upptäckte i Hongkong pestbacillen, ungefär samtidigt som Kitasato (1894), och framställde 1895 ett serum mot pest. Yersin är direktör för Pasteurinstitutet i Nha-Trang (Annam), uppfört under hans ledning 1894.
Så här ser Pasteurinstitutet i Nha Trang (södra Vietnam) ut idag. Fotot är lånat.
Yersin var från kantonen Vaud i Schweiz- han växte upp tillsammans med sin mor och en äldre syster - fadern hann Yersin aldrig träffa - han dog innan sonen föddes. Yersin kunde ha knutits till Tyskland i ställer för till Frankrike för han studerade först i Marburg men så hamnade han hos Louis Pasteur i Paris.
Det är en så mångfärgad och starkt lysande väv som Patrick Deville visar läsaren i sin roman- här framträder en man som drevs av en enorm vetgirighet, nyfikenhet och också patos. Stillasittande var inget för Yersin- i alla fall inte under de första dekaderna av livet. Han reste och han utforskade- som läkare ville han inte ta betalt av sina patienter (det tyckte han var omoraliskt).
"You ask me if I enjoy medical practice. Yes and no. I take great pleasure in treating those who come to me for advice, but I should not like to make medicine my living. You see, I could never ask a patient to pay me for the treatment I have been able to administer. I regard medicine as a sacerdotal office, like the priesthood. Demanding payment for treating an invalid is rather like saying, "Your money or your life." (s. 88).
Så bröt en svår pestepidemi ut i Hongkong och Pasteur sände bud efter Yersin (som då befann sig i Nha Trang) och bad att han genast skulle bege sig dit "with all possible speed.". Yersin gav sig iväg. Dit kom också ett japanskt team av läkare under ledning av Shibasaburo Kitasato (Kitasato var knuten till Koch-institutet) och Kochs lärjunge hade gett sig den på att bli först att upptäcka pestbacillen och botemedlet. Kitasato försöker se till så att Yersin inte får tag på ett enda lik men Yersin har speciella kontakter och han arbetar på ett smartare sätt- det blir han som blir den förste att skåda en pestbakterie i mikroskopet. Yersenia pestis är nu namnet på den bakterien. Ett vaccin lyckas Yersin också framställa. (Den förste som räddades genom detta vaccin var en ung kinesisk jesuit).
"The Lord does indeed move in ways so mysterious that a Swiss Prot will on occasion snatch a Chink Holy Joe from the jaws of death." skriver Deville.
I Devilles bok figurerar med jämna mellanrum en hel del av världslitteraturens storheter som Joyce, Celine, Rimbaud och Zweig. Yersin säger sig dock ha svårt för konst och litteratur "Painting and literature and all that crap". Politik avskyr han och han tror sig ha funnit en lugn plats på jordklotet där i södra Vietnam- men det andra världskriget nalkas och framtidens spöken börjar visa sig för honom....
År 1940 är Yersin på besök i Paris och han hinner precis lämna Frankrike innan Hitlers trupper intar den franska huvudstaden. De sista åren blir lugna och han kommer att ägna mycken tid åt att läsa grekiska och latinska klassiker. Litteraturen vann till slut i alla fall.
I Nha Trang finns idag en "Yersin Street" och en "Pasteur Street" och ett museum som tillägnas pestbacillens upptäckare.
Och jag lämnar Patrick Devilles utförliga teckning av ett mycket speciellt människoliv.
