Minns ni de här?

Medea

En del författare glöms bort - andra håller sig kvar. Det är väldigt intressant att läsa om "Ängeln på vinden" som kom ut 1989. De artiklar som återges i boken härrör från tiden 1977-1987. De flesta fogas in under överrrubriken "Den "nya" kvinnolitteraturen".

-

Jag minns romanen "Medeas systrar- en roman om svartsjuka" av Enel Melberg- den blev mycket omskriven (idag skulle man använda uttrycket "hypad"). Jag kommer däremot inte ihåg mycket av handlingen. Synöve Clason gillar inte boken och säger att den är "ett ofärdigt tematiskt komplex" med "färdigtuggade synpunkter på samlevnad, känslomässig frigörelse och identitetssökande". "Medeas systrar" kom ut 1978 och finns idag på 15 bibliotek.

-

Bente Clod är en annan författare som var väldigt i ropet i början på 80-talet. Hennes böcker tyckte jag om- och flera av dem översattes till svenska . Hur ska man bäst beskriva genren? Feministisk realism, kanske?

I svensk översättning finns: Uppbrott 1978, Närkamper 1980, Sju sinnen 1981, Skriv 1989

-

Marie Cardinals "Orden som befriar" (1978) (Les mots pour le dire) är en oerhört omskakande roman om hur en kvinna räddas till livet (bokstavligen) genom psykoanalysens hjälp. Berättelsen är självbiografisk och mycket välskriven. Jag minns boken precis som Synöve Clason beskriver den - som "en osäkrad tryckkokare". Cardinal växte upp i Algeriet och med en känslokall mor och en far som var svårt sjuk i TBC. När Marie är 34 år hinner det förlutna i kapp. Hon drabbas av svåra underlivsblödningar, ångest- hon känner att hon håller på att bli galen. Med hjälp av en tålmodig läkare och genom stora egna ansträngningar återfår hon greppet om tillvaron.

"Orden som befriar" finns på hela 28 bibliotek. Absolut värd att tas fram och själv funderar jag på att läsa om. Synöve Clasons slutord : "Bokens litterära kvaliteter ligger även i de kärleksfulla skildringarna av livet på lantgården, av villan vid havet och av umgänget med tjänarna och deras barn. Här återuppstår ett Algeriet som nu tillhör kolonialhistorian, men som i minnets backspegel får utopiska kvaliteter, som varje gestaltning av det för alltid förlorade."