torsdag 5 november 2015

Så att vi inte ska glömma


På Nationalmuseum i Köpenhamn pågår just nu (och fram till strax efter årsskiftet) en utställning om de vita bussarna. Jag tillbringade en del av tisdagen med att betrakta de olika montrarna som visar hur så många människor kunde räddas undan en säker död. Min mors kusin Simon, var en av dem som fick plats i en sådan buss. Han blev tillfångatagen under hösten år 1944 och sänd till koncentrationslägret Buchenwald. (Simon var "betjent" dvs poliskonstapel). Han talade sedan aldrig om sina upplevelser- i likhet med så många andra.  Om man tiger så dödar man historien- därför är det så viktigt med den här utställningen. En sömnlös natt fick jag sedan- men det var ett litet pris att betala. Aldrig får vi glömma den här tiden i vår historia.


I den franska litterära tidskriften LIRE  hittar jag en recension av boken "Une forêt d'arbres creux" som bygger på Bedrich Fritta och hans öde.  Fritta var en tjeckisk karikatyrtecknare och han deporterades till koncentrationslägret Theresienstadt år 1941. Där kunde han fortsätta att teckna men nu tvingades han syssla med teknisk ritning- i hemlighet producerade han dock teckningar av ett helt annat slag. En del av dessa teckningar lyckade han också smuggla ut ur lägret.


Bedrich Fritta 1906-1944

År 1944 i juni blev Fritta deporterad till Auschwitz där han dog några månader senare.

Antoine Choplin har skrivit en roman om Fritta och hans liv. En roman som beskriver (enligt recensenten) elände, fruktan, hunger och tystnad.

"Un livre magnifique". Det tror jag och "Une forêt d'arbres creux" hamnar högst upp på min "ska-köpa-lista"


Inga kommentarer: