tisdag 15 april 2014

Ett brev betyder så mycket


 Det var en slogan som postverket använde sig av en gång i tiden. Numera är de flesta postkontor saligen avsomnade men det verkar som om brevskrivandet börjar få en renässans (om än inte stor). I denna digitala och elektroniska värld kan det ofta kännas mycket stressigt och för mig, (av äldre modell), känns alla dessa nya prylar som ska kopplas upp och laddas ibland som skapade behov och jag undrar i mitt stilla sinne varthän vi alla är på väg. Nåja, utvecklingen kan man inte stoppa men nog kan man försöka bidra till att inte allt det som var gammalt (och därför inte dåligt) glöms bort och sopas under mattan.

Med hem från min resa till Bryssel medförde jag en liten flaska bläck- violett till färgen och inköpt på muséet för brev och handskrifter. Reservoirpenna har jag också skaffat mig (var tog de gamla vägen, undrar jag- för när jag gick i skola var man då och då tvungen att skriva med så kallat arkivbeständigt bläck och kulspetspennor var förbjudna i småskolan).

Just den här resan kan jag tacka det gamla brevskrivandet för. För trettio år sedan (när posten ännu var levande som institution) propagerades det för att skaffa brevvänner i "främmande länder". Det nappade jag på och så fick jag en lista med tio namn. En av de personer jag började skriva till var S. som bodde/bor i Frankrike. Så började en lång och aldrig sinande ström av tankar förmedlade via papper och penna- och år lades till år. Vi har träffats flera gånger under den här tiden- på lite olika platser och nu blev det alltså "halvvägs" , i Belgien.

E-post är praktiskt för kortare meddelanden men för att växla tankar och funderingar? Nej, det passar inte mig riktigt. Jag föredrar det gamla sättet och visst är det något alldeles speciellt dessa dagar att få ett äkta handskrivet brev? Det tycker i alla fall jag och noterar att ett par av mina vänner också har börjat tröttna på stampande datorer och trista "datoriserade" rader. Min "vanliga" brevlåda har igen börjat fyllas med brev av gammal typ och det är jag så glad för. Ändå gladare blev jag när jag frågade efter bläck i Ugglans bokhandel (som ligger ett stenkast härifrån). Jodå, efterfrågan har ökat sa den alltid så vänliga och tjänstvilliga damen i kassan, det kommer säkert att finnas både bläck (i olika kulörer) och vackert papper också snart.



Under påsken ska jag ta mig an två brevskrivande författare (det finns många att välja bland)- Elizabeth Bishop och Marina Zwetajewa.

7 kommentarer:

Bokmoster sa...

Visst är det trevligt med riktiga brev, tyvärr har min handstil med åren blivit rätt förfärlig ... Jag hade en rad brevvänner en gång, men har tappat kontakt med alla. Det var dumt gjort!

mormor Hanneles bokparadis sa...

trevliga souvenirer, jag saknar egentligen brev, föredrar maskinskrivet numera, inte kul när man inte kan tyda svåra handstilar, jag tycker om det snabba med SMS :)

P.S.
jag var på väg att köpa 4 tjocka volymer med Fredrika Bremers brev, men avstod...

♥ Hannele sa...

P.P.S.
Tack vare dator, facebook, mejl och annat har jag ganska god kontakt med mina kusiner och gamla vänner från 1970-talet!

Hannele sa...

P.P.P.S.
Kaligrafi är ju populärt, bläck och fina pennor kommer nog att finnas kvar.

mimmimarie sa...

Mycket trevligt att läsa dina tankar om brevskrivande, bläck och tidens gång. Min nyzeeländska brevvän och jag utbyter fortfarande efter snart 35 år årliga julbrev och nu har vi också träffats på nätet/facebook.

Sanna sa...

Jag älskar pappersbrev och skriver regelbundet till icke uppkopplade äldre släktingar. Det är lite av en egen konstform. Hoppas ni hade trevligt i Belgien, du och din brevvän!

Ingrid sa...

Tack för alla kommentarer. Jag kan direkt säga att min handstil inte är något att direkt skryta över heller men jag tycker att den blir lite grann bättre med en äkta reservoirpenna- ämnet välskrivning (för det hade jag i skolan) var jag inte framstående i och ja, jag kan väl inte påstå att det har blivit någon direkt skönskrift med åren...

Gamla brevvänner blir "riktiga" vänner och visst är det en trevlig form av gemenskap.

Sanna: Vi hade en verkligt fin helg i Bryssel och jag blev mycket förtjust i den staden. Håller med dig om att brevskrivande är en konstform.