tisdag 11 juni 2013

Franska drömmar 1



Det finns nog ingen i min generation som inte vet vem Angela Davis var -och är- för hon är i allra högsta grad levande än idag. Om hennes tid i Paris (1962 och 1963) läser jag nu i Alice Kaplan's bok "Dreaming in French- the Paris Years of Jacqueline Bouvier Kennedy, Susan Sontag and Angela Davis"- tre vitt skilda kvinnoöden men alla är de helt klart mycket färgstarka och explosiva- var och en på sitt sätt.

Alice Kaplan undervisar i franska vid det anrika Yale University (Connecticut) och är kanske mest känd för sin bok om den franske författaren och litteraturkritikern Robert Brasillac.

Jag har börjat min läsning med just Angela Davis - hon som kom från en av de värst segregerade staterna i 1950- och 1960-talets USA- Alabama. I Alabama styrde guvernör Wallace med hjälp av sina polishejdukar och ett batteri schäferhundar, hundar som var dresserade att bita på direkten- hårt och utan förbarmande. Det var otäcka tider och det går inte att föreställa sig hur det kan ha varit att leva som afro-amerikan i ett sådant samhälle. Det ska jag inte ens försöka att göra.

I september år 1963 var Angela Davis i Biarritz och där fick hon tag på Herald Tribune- det var den 16 september. I den läste hon om bombdådet mot The 16th Street Baptist Church. (Birmingham, Alabama) och hon greps av en helig vrede inte bara över illdådet utan också över tidningens sätt att rapportera det på. Journalisten hade fel fokus och koncentrerade sig bara på den vita befolkningens rädsla för repressalier- inte på mordet av de fyra småflickorna som följt med sina föräldrar till kyrkan den dagen.

On Birmingham Sunday a noise shook the ground.
And people all over the earth turned around.
For no one recalled a more cowardly sound.
And the choir kept singing of Freedom.

(Joan Baez).

Alice Kaplan har följt Angela Davis genom hela hennes tid i Paris- och man känner hur starkt Davis måste ha påverkats av den tidens strömningar i den franska huvudstaden- och hur de format henne som människa. Det är mycket intressant läsning och det ger en ökad förståelse för Angela Davis som kvinna och som  politisk aktör.

2 kommentarer:

♥ Hannele sa...

visst är det svårt att förstå

Ingrid sa...

Hannele: Det var en hemsk tid i USA- 1960-talet.