Till mor

Min mamma är borta sedan många år- men ändå alltid närvarande. Minnen, foton och böcker- brev och anteckningar .... Hon fick ett långt liv- det hade hon inte väntat sig- i hennes släkt blev man sällan över 60 och många blev knappt 40 en gång. "Jag har blivit gammal som Methusalem" brukade mamma säga. Hög ålder är inte alltid en gåva- vännerna har gått bort och likaså de flesta släktingar. Det kan bli mycket ensamt mot slutet.

Mamma blev föräldralös vid sex års ålder och hon fick sannerligen ingenting gratis här i livet- allt fick hon kämpa för. Syskonen skildes hon från (det var ingen som orkade/ville ta hand om tre små barn på en gång)- hon tvingades lämna sitt hem och sitt land- fick byta språk. Läshuvud hade hon (det hette så på den tiden) men det tröt med pengarna och de flesta gymnasier var stängda för flickor. Räddningen hette Hermods korrespondensinstitut- där fick många ungdomar möjlighet att förkovra sig på den tiden.

Hermods var ett stort och viktigt landmärke i Malmö under många årtionden. Adressen var Slottsgatan( mittemot Kungsparken.)

Mamma framhöll alltid värdet av en ordentlig utbildning för det hade varit hennes egen räddning i livet- oberoende skulle man vara- inte låta någon försörja sig- det skulle man fixa själv, sa mamma.

Min mamma har alltid varit en förebild- en inspiration och ett bevis för att "man kan om man vill." Per aspera ad astra.